Almega, It- och telekomföretagen, vill också ha en skrivning om att den som anställs ska ha kunna komma överens med arbetsgivaren om att behålla samma lön även nästkommande löneperiod. Det vill säga fryst lön i minst ett år.

Alltid vara två

Sekos krav i telebranschen i år handlar förstås om lön, men är framför allt koncentrerade kring arbetsmiljöfrågorna. Seko vill ha ett stopp för riskfyllt ensamarbete vid arbete i stolpar, arbete i brunnar under jord och i butikerna. Ett sätt att minska riskerna är att ha dubbelbemanning, att alltid vara två.  

Seko kräver lägst 783 kronor mer i månaden.

–Ett larm kan aldrig ersätta en arbetskamrat som snabbt kan hjälpa till, säger Per-Ola Fällman, ombudsman för telekombranschen på Seko.

Eftersom det är svårt för många tekniker att hitta någonstans att sitta och äta i lugn och ro när de arbetar ute i fält vill Seko att den obetalda rasten ska kunna bytas ut mot betalt måltidsuppehåll.

–Detta är ett viktigt krav för de medlemmar som reser mycket i tjänsten och där arbetsgivaren inte ordnar lunchutrymme. Många tvingas äta sin lunch i bilen, säger Per-Ola Fällman.

Det går inte att ta en riktig rast och lämna bilen och arbetsplatsen där det saknas lunchutrymme, menar facket. I de fallen är det bättre att få betalt under rasten och arbeta in tiden.

Efter kanadensisk förebild vill Seko teckna kollektivavtal om arbetsgivarens ansvar för att förebygga sexuella trakasserier från exempelvis kunder. Enligt Seko saknas sådana krav i dagens lagstiftning om diskriminering.

–Detta är otidsenligt och behöver förändras. Seko har tittat på hur fackföreningarna i Kanada reglerat detta i sina kollektivavtal och kommer att med utgångspunkt från det att lägga förslag i årets avtalsrörelse, säger Per-Ola Fällman.

Lönekraven på teleområdet är desamma som för andra branscher och utgår från den överenskommelse som 12 av LO-förbunden gjort.

Så fungerar samordning

Inför varje avtalsrörelse brukar LO:s förbund samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva. Tanken är att det ska ge frågorna ökad tyngd, sedan är det de enskilda förbunden som för fram kraven till sina motparter på arbetsgivarsidan. När det finns en LO-samordning kan förbunden varsla om och gå ut i sympatistrejk för att ge kraft åt varandra om några parter inte kommer överens.
I avtalsrörelsen 2020 står Kommunal och Pappers utanför samordningen.

Seko kräver löneökningar med tre procent, dock lägst 783 kronor per månad och heltidsanställd. Lägstalönerna ska höjas med motsvarande belopp. Krontalet är en del av LO:s låglönesatsning och gäller alla som tjänar under 26 100 kronor per månad. 

Det här är sifferlösa avtal

När kollektivavtal saknar centrala nivåer, alltså siffror, för löneökningar kallas de för sifferlösa avtal eller processavtal. Då förhandlas lönen lokalt på arbetsplatsen av ett fackligt ombud eller av individen själv. Det finns inga garantier för att den enskilde medarbetaren ska få en löneökning i dessa avtal. I kommuner och landsting jobbar alla tjänstemän med sifferlösa avtal.

Avtal som gynnar alla

Almega vill se över löneavtalen inom branschen för att få ett gemensamt ”processlöneavtal” för samtliga fack i sektorn, det vill säga Seko, Unionen, Ledarna och Akademikerna. Målet är bland annat att få ett så kallat sifferlöst avtal, det vill säga att inga löneökningar bestäms i det centrala avtalet, utan mellan medarbetare eller lokalt fackligt ombud och chef.

–Telekombranschen behöver ett avtal som gynnar alla. Det handlar om att möjliggöra lokala och individuella anpassningar som kan möta de behov som finns bland olika företag och olika medarbetare, säger Johan Mann, förhandlingschef, IT&Telekomföretagen, i en kommentar till avtalskraven

Almega vill också ha möjlighet att teckna individuella villkorsavtal, om bland annat arbetstid och jourersättning.

På telekomavtalet kräver Seko även att de oskäliga löneskillnader som finns mellan exempelvis kvinnor och män ska tas utanför de vanliga löneförhandlingarna, eller utanför pott som det också kan uttryckas.