–Redan efter sommaren vill vi inleda samtal med LO och PTK om detta, för att samla fler kring vårt förslag. Det är en stor förändring, inget vi kan genomföra över en natt eller till avtalsrörelsen 2020, säger Sekos ordförande Valle Karlsson.

6F, som i dag presenterade slutrapporten i sitt lönebildningsprojekt, har också krav inför nästa års avtalsrörelse. Förbunden vill ha ett inflytande över hur höga löneökningarna blir, det vill säga påverka vilken nivå industriavtalet hamnar på.

Krav på låglönesatsning

Och 6F kräver en låglönesatsning där brytpunkten är 28 000 kronor per månad. Alla som tjänar under 28 000 skulle då få ett krontalspåslag, vilket ger mer till de som tjänar minst.

–28 000 kronor är den nivå som skulle ge de kvinnodominerade branscherna bästa utdelning, säger Valle Karlsson. 2017 var brytpunkten 24 000 kronor, vilket vi ansåg var alldeles för lågt.

På lång sikt vill förbunden dock ha en ny modell för hur lönerna sätts på hela arbetsmarknaden. Förslaget innebär en centralisering av förhandlingarna, där LO och PTK, som företräder privatanställda tjänstemän, förhandlar med företrädare för arbetsgivarna.

Hur arbetsgivarna organiserar sig lägger sig inte 6F i, men lyfter fram att Svenskt Näringsliv är en naturlig part i en central förhandlingsmodell.

”Spegla hela arbetsmarknaden”

Rent konkret skulle förhandlingsdelegationen bestå av företrädare för LO och några av LO-förbunden, som tillsammans ska spegla hela arbetsmarknaden, såväl den konkurrensutsatta industrin som tjänstesektorn, offentlig sektor och privat.

–Exportsektorn är viktig för Sverige, det sticker vi inte under stol med, så de måste också vara företrädda. Samtidigt finns stora behov av personal i bland annat vård och omsorg där lönerna i dag är för låga, säger Valle Karlsson.

En förutsättning för att en ny, centraliserad lönebildning ska vara möjlig, är att industriavtalet skrotas, menar 6F.

Varför?

–I dag är industriavtalet överordnat andra samarbeten, som samordning inom LO. Det står inskrivet i avtalet. Det gör att LO-samordningen blir meningslös.

–Om industriavtalet skrotas blir det möjligt att nå LO:s mål om löneutjämning mellan män och kvinnor och arbetare och tjänstemän. I dag är skillnaderna för stora och det måste vara fler förbund än 6F som inser det, säger Valle Karlsson.

Hur ska 6F få IF Metall och övriga industriförbund med på att skrota sitt avtal?

–De bästa argumenten är de gemensamma målen. Om vi vill nå dom måste vi ta ut mer av det nationella löneutrymmet och ge mer till de lågavlönade. Vår modell skulle innebära en lönepolitik som är solidarisk med kvinnodominerade branscher.

Har era förslag förankrats i andra LO-förbund?

–Vi tror att det finns ett stöd, men vi har inte haft konkreta samtal med andra förbund. Det här är ett projekt som vi drivit inom 6F.

6F:s förslag påminner om den centrala förhandlingsmodell som fanns mellan LO och SAF, Svenska arbetsgivarföreningen, fram till 1986. En modell som arbetsgivarna övergav.

Hur ska ni få arbetsgivarna med er på en återgång till centrala förhandlingar?

–Det blir inte enkelt, säger Valle Karlsson.

6F inte nöjda

Bakgrunden till 6F:s lönebildningsprojekt är ett långvarigt missnöje med hur löner sätts på svensk arbetsmarknad. Sedan slutet av 1990-talet är det i praktiken industrin som bestämt hur höga lönerna blir. Det har gett reallöneökningar, medger 6F, men det har också lett till att en stor del av löneutrymmet gått till vinster och till tjänstemännen.

Skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän har ökat. Samtidigt som skillnaderna mellan män och kvinnor minskar allt för långsamt.

I dag presenterade 6F den sista och avslutande rapporten i lönebildningsprojektet, Lönebildning för jämlikhet. I 6F ingår Seko, Fastighets, Elektrikerna, Målarna och Byggnads.