Rekordmånga pensionärer inom järnvägsbranschen
Bristen på kompetens inom järnvägsbranschen har bland annat resulterat i att rekordmånga pensionärer jobbar kvar, enligt Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord.
Jörgen Westberg, 61, är signalsäkerhets kontrollant (Sisä) på Hanell entreprenad. Han har en spetskompetens som är väldigt eftertraktad i hela järnvägsbranschen. Det tar flera år att få samma behörighet som han har, och utbildning en, som ges av Trafikverket, är mycket dyr. Och det är just det som sätter käppar i hjulet, berättar Jörgen Westberg.
– För att bli Sisä-kontrollant måste man först gå en grundutbildning för signaltekniker, bli anställd och få jobba minst två, tre år på ett företag som gör underhåll på olika anläggningar inom Trafikverkets område. Efter det kan låg behörighet sökas. Det blir en kostnadsfråga. Så företagen tar in oss äldre i stället för att ta unga.
”Helt vansinnigt”
Jörgen Westberg har inte nått pensionsålder än. Men om några år är det dags. Bara på Infranord, som var hans tidigare arbetsplats, finns i dag över 100 personer som egentligen skulle ha gått i pension.
– Arbetsgivare vill ha tillfällig arbetskraft. Kortsiktigheten i branschen har gjort att det är många pensionärer, säger Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord, och fortsätter:
– Det är helt vansinnigt. För det betyder att man bara tänker på kvartalsekonomin. Det handlar bara om köp och sälj. Det saknas långsiktighet. En del pensionärer som ramlar ur anställs av bemanningsföretag.
Finns det inget positivt med att kunna jobba vidare?
– Ja, det är väl trevligt. Problemet är att vi inte kan ha folk som jobbar tills de är i graven. En del av dem har äldre statliga avtals lösningar, som inneburit att de kunnat gå hem vid en lägre pensionsålder, men har valt att stanna ett par år till. Men det finns också folk som är alldeles för gamla.
”Utnyttjar personal”
En ökad arbetsbelastning är något Jörgen Westberg känner av – med anledning av att det finns för få Sisä-kontrollanter i landet.
– Vi var fler på Banverkets tid (1988–2010). Då hade vi beredskap var åttonde vecka. Nu är det vanligt med beredskap var fjärde. Vad som sker då är att man utnyttjar personal mycket hårdare. Det kan vara uppemot fyrtio timmar på en helg, men då har man redan jobbat fyrtio timmar under veckan. Och sedan ska man jobba fyrtio följande vecka. Folk blir uttröttade helt enkelt.
Jörgen Westberg vill att Trafikverket ska gå in med ett bidrag till företag som nyanställer för att kunna lösa frågan om kompetensbehovet i branschen.
– Då behöver inte företagen oroa sig över att de inte tjänar pengar på en person som lärs upp.