Rekordfullt på häkten: ”Regeringen måste agera”
Besöksrum görs om till häktesceller på grund av den akuta platsbristen. Läget har inte varit så illa på många år.
Anställda efterlyser nödinsatser.
– Det är ytterst besvärligt just nu, säger Roger Nilsson på Kriminalvården.
Roger Nilsson, regional samordnare för Seko på Kriminalvården i region syd.
Platsbristen inom Kriminalvården är välkänd och har i perioder varit ett stort problem. Nu har den nått nya nivåer.
I Malmö har man tvingats ha kvar personer i arresten eftersom häktet stängde för intag i över ett dygn. Enligt statistik har beläggningen varit hundra procent tre måndagar i rad – alla 117 platser har varit fulla, rapporterar P4 Malmöhus.
– Vi kan inte ta emot fler. Vi kan inte ha intagna i städskrubben, säger Mikael Håkansson, huvudskyddsombud på häktet i Malmö, till Sekotidningen.
I Kristianstad och Karlskrona ser läget likadant ut. Där försöker man hitta häktesplatser på andra håll. Men det går inte.
– Det är ytterst besvärligt just nu för vår personal som sliter hårt. Även intagna har det svårt. Vi har varit med om liknande situationer i sydsverige för några år sedan. Men skillnaden är att det nu inte finns några platser uppåt i landet. Därför har vi hamnat i den här situationen, säger Roger Nilsson, regional samordnare för Seko på Kriminalvården i region syd.
Jobbar över
Kriminalvården har en stab som agerar vid särskild händelse, som sedan årsskiftet arbetar febrilt med att hitta nya häktesplatser. I nuläget finns ingen lösning i sikte.
– Vi trollar med knäna. Vi har gjort om besöksrum och transportutrymmen till häktesplatser. Det är ett evigt pusslande som man måste göra varje dag, säger Lars Mårtensson, som är facklig företrädare för Seko på häktet i Trelleborg.
På vissa häkten, som har en låg säkerhetsklassning, har man nu dubbelbeläggning – två personer får dela cell.
Enligt Lars Mårtensson är anställda hårt belastade och har jobbat en hel del övertid.
– Det är ett högt tryck. Man ska ha tio bollar i luften. Det gör att man kan göra vissa missar i arbetet. Jag skulle ändå säga att vi klarar vårt arbete, men det är för att vi är vana vid att ha det så här.
Det finns flera orsaker till det rådande läget. Facket har tidigare flaggat för att det krävs mer pengar för att undvika att det blir trångt på häkten och anstalter. Men Kriminalvården har inte fått gehör från politiker. Istället har man sedan 2016 fått minskade anslag på drygt en miljard.
Även ändrad lagstiftning med hårdare straffskalor, och mer resurser till åklagarmyndigheten och polisen har lett till att fler kriminella fångas in och häktas.
Enligt ett beslut från förra året ska 200 nya häktesplatser skapas inom en tioårsperiod. Men behovet är redan i dag stort – vilket Kriminalvården varande för redan i augusti i förra året.
”Ta in baracker”
Lars Mårtensson, på häktet i Trelleborg, vill att regeringen agerar och hittar en nödlösning.
– Vi behöver göra stora insatser och provisoriska lösningar för att lätta trycket. Vi kan ta in baracker. Det har vi gjort tidigare men det kostar pengar och tar ett flera månader att få på plats. Det är en ganska tuff process som Kriminalvården står inför nu.
Sekotidningen har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för en kommentar, som har via sin pressekreterare avböjt att kommentera.
