Regeringen utreder konflikträtten
Regeringen slår fast att utgångspunkten för utredarens arbete ska vara att den svenska arbetsmarknadsmodellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i förhållande till arbetstagare som utstationerats till Sverige från ett annat land.
Det innebär att man vill ha kvar den grundläggande principen om att det är arbetsmarknadens parter som har huvudansvaret för att reglera löne- och anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen skriver också att rätten att ta till stridsåtgärder för att upprätthålla villkoren ”så långt möjligt” bör bibehållas.
Men i de direktiv som lämnats till utredaren lyfter regeringen också upp frågan om ITF-kampanjen mot bekvämlighetsflaggade fartyg i svenska hamnar.
Lex Britannia, som sedan 1991 utgör en del av Medbestämmandelagen, kom till efter en blockad mot lastfartyget JSS Britannia i Göteborgs hamn i juli 1988. Blockaden prövades i Arbetsdomstolen som oväntat ändrade tidigare gällande praxis, förbjöd fackets stridsåtgärd och hävde blockaden.
I Lavalmålet underkände EG-domstolen konstruktionen i Lex Britannia, som skyddar fackens rätt att ta till konflikt för att sluta kollektivavtal med utländska arbetsgivare som är verksamma i Sverige även om de har kollektivavtal i hemlandet. Enligt EG-domstolen tränger Lex Britannia undan utländska avtal även om de skulle ha högre lönenivåer än de svenska.
Regeringen säger också att utredaren även ska se över i vilken mån det är möjligt att hänvisa till villkor i kollektivavtalen i utstationeringslagen.
Lavalmålet, som bygger på den svenska utstationeringslagen, är också känt som Vaxholmsmålet. Det var i november 2004 som Byggnads och Elektrikerna satte den lettiska byggfirman Laval un Partneri i blockad i ett försök att få företaget att teckna svenska kollektivavtal på ett skolbygge i Vaxholm. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menade att blockaden stred mot reglerna om fri rörlighet inom EU. Och Laval un Partneri stämde facken till Arbetsdomstolen, AD. Målet ska avgöras slutligt av den svenska arbetsdomstolen senare i år.
Utredningen ska ske i nära diskussion och samarbete med arbetsmarknadens parter. Senast den 15 december ska förslagen vara klara.