Regeringen satsar på snabbtåg

–Det finns utrymme både för snabbtåg och andra satsningar på väg och järnväg, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Hur snabbt tågen ska köra, var stationerna ska ligga och andra detaljer fattar regeringen vbeslut om nästa år, när den nationella planen antas. Trafikverket tar fram underlaget till regeringen, under förutsättning att riksdagen antar propositionen i sommar.

Inga lån till snabbtåg

–Dagens besked från regeringen är ett steg i rätt riktning för att kunna förverkliga bygget av höghastighetsjärnväg. Seko har länge arbetat med frågan om höghastighetsjärnväg och vi kommer fortsätta att ligga på regeringen så att de håller de löften som har getts, säger Sekos ordförande Valle Karlsson i en skriftlig kommentar.

Det var ett felaktigt beslut av den borgerliga regeringen att inte börja bygga Norrbottniabanan redan 2006.

Satsningen på snabbtåg ska göras med skattemedel, staten ska inte låna, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth. Däremot söker Sverige EU-medel.

–Nu finns det pengar så att det räcker både till stambanor för höghastighetståg och andra satsningar på järnvägar och vägar. Arbetet med snabbtågen har redan påbörjats och ska fullföljas, sa Eneroth på dagens pressträff.

Nära 900 miljarder

Han hänvisade också till förslag på billigare och snabbare utbyggnad av höghastighetsbanorna, från bland andra Skanska.

Totalt föreslår januaripartierna, S, MP, C och L att det satsas nära 900 miljarder kronor på underhåll och investeringar de närmaste 12 åren. Det är 176 miljarder mer än 2018, då den senaste nationella planen antogs. ”Det största satsningen någonsin”, enligt regeringen.

Förutom stambanor för snabbtåg vill regeringen till exempel bygga klart Norrbottniabanan och Sydostlänken i södra Sverige. Liksom göra väginvesteringar i hela landet, såsom ökad bärighet, inte minst där det idag saknas järnväg. Även satsningar på sjöfart och cykel ingår i förslaget.

”Felaktigt beslut 2006”

Miljöminister Per Bolund, som även han medverkade på pressträffen, pekade på att den borgerliga regeringen 2006 valde att inte satsa på Norrbottniabanan.

–Det var ett felaktigt beslut. Det finns ett stort behov av att den byggs och den hade stått klar nu om man börjat bygga 2006. Såväl näringsliv som resenärer behöver banan. Det är viktigt att tänka på när vi fattar nya beslut. Sverige ska vara fossilfritt 2045.

Även underhållsbudgeten för järnväg och väg höjs enligt förslaget med 40 respektive 33 miljarder kronor fram till 2033. Samtidigt kommer kontrollerna av hur pengarna används att skärpas. Riksrevisionen har visat att kostnaderna för underhåll har ökat för kraftigt de senaste åren, vilket oroar regeringen.