Kriminalvården har hittills inrättat ett par hundra beredskapsplatser som innebär att intagna får dela rum med varandra. Ytterligare beredskapsplatser är beslutade men ännu inte öppnade. En situation, som enligt Kriminalvårdens säkerhetschef Kenneth Holm, inte kan på hur länge som helst.

Fler intagna missköter sig

–Vi har den tuffaste utmaningen på flera år och prioriterar att hitta lösningar så fort som möjligt, annars riskerar vi ökad oro på våra häkten och anstalter, säger Kenneth Holm, som berömmer personalen för ett fantastiskt jobb.

–Medarbetarna ser till att vi fortfarande har ett stabilt säkerhetsläge.

Hittills har dubbelbeläggningen och trängseln – som bland annat gör att man inte alltid kan dela på intagna som inte borde sitta på samma avdelning – inte lett till fler allvarliga incidenter, hot och våld mot personal eller rymningar, enligt Kriminalvårdens statistik.

Däremot rapporteras om att fler intagna missköter sig och att konflikterna ökar mellan intagna. Fler intagna i befintliga lokaler gör också att sysselsättningen inte räcker till alla, vilket gör att fler än någonsin inte har något att göra på dagarna. Många av de dömda är unga, under 30 år och deras psykiska ohälsa är stor.

–Det är stor en utmaning för oss att den psykiska ohälsan är stor bland de intagna, säger Kenneth Holm.

Intagna strejkar

Den senaste veckan har intagna på flera anstalter strejkat från sin sysselsättning efter att Kriminalvården beslutat att de inte längre får ta emot pengar utifrån. Istället för de klara sig på sin lön, 13 kronor per timme.

Strejken beror inte på överbeläggningen, enligt Kenneth Holm, men det faktum att det är trångt och att intagna blir inlåsta under strejken ökar spänningen på avdelningarna. Särskilt på de högst säkerhetsklassade anstalterna.

På ett möte med Sekos Kriminalvårds förtroendevalda igår tisdag redogjorde Kenneth Holm för hur myndigheten tänker lösa beläggningsproblemet. Han svarade också på frågor om allt från namnbrickor till personalflykten från transportverksamheten.

Han berättade bland annat att Kriminalvården nyligen beslutat inrätta drygt 600 extra platser  fram till 2021. Det handlar om att sätta upp baracker, att öppna nedlagda anstalter, fortsätta med  dubbelbeläggningar och skapa platser i lokaler som annars inte är avsedda för kriminalvård.

–Det är inga drömlösningar och inte något vi hade kunnat föreställa oss så sent som för ett och ett halvt år sedan, säger han.

Hyrestvist inte löst

På längre sikt tror Kriminalvården att det behövs två nya anstalter, varav en i södra Sverige. En planerad anstalt i Svedala i Skåne stoppades förra året efter en lokal folkomröstning i kommunen.

Det finns en lista på 12-13 anstalter och häkten som ska byggas ut. Utbyggnad pågår på Hall. Och det finns planer för såväl Kumla som Tidaholm, men där står allt stilla i väntan på att fastighetsägaren Specialfastigheter och Kriminalvården ska komma överens om hyran för nyproduktionen. Hyresförhandlingarna har pågått i ett år, hittills utan resultat.

Idag har Sverige totalt 6 500 ordinarie platser i häkten och anstalter.