Oro över baltiska låglönechaufförer
Dansken Kim Johansen äger omkring 200 lastbilar och har dotterbolag i Frankrike, Norge och Estland. I det danska moderbolaget finns cirka 300 chaufförer. I Estland är redan 40 chaufförer anställda, före årsskiftet ska de vara 60.
Från sitt estniska dotterbolag kan han sedan hyra in chaufförer till andra delar av verksamheten.
I en intervju i den danska tidningen Erhvervsbladet i augusti berättar Kim Johansen om fördelarna med det estniska bolaget efter EU:s utvidg-ning:
• Låga löner: lönekostnaderna för en estnisk chaufför ligger mellan en tredjedel och hälften av lönekostnaden för en dansk chaufför.
• Mindre byråkrati: man slipper till exempel lönebesked till chaufförerna eftersom skattemyndigheterna är nöjda med att se ett kontrakt mellan chaufför och arbetsgivare.
– De estniska chaufförerna är i Danmark fem veckor åt gången och bor i övernattningsrum på åkeriet medan de arbetar här. Nu ska Kim Johansen bygga ut för att få plats med ytterligare 24 rum, säger Finn Christensen som är facklig förtroendeman för chaufförerna.
Han är allvarligt oroad.
– Så snart åkeriets bilar kör över en gräns har han inga problem med att använda estniska chaufförer. Det största problemet för oss är att de estniska chaufförerna kör i dansk inrikestrafik trots att de inte får göra det. Danmark har ett femårigt avtal om övergångsregler för arbetskraft från EU:s nya medlemsländer. De estniska lönerna kan inte vi konkurrera med.
Sedan början av juni kör Kim Johansen flera transporter dagligen för Posten mellan Sverige och Danmark. Hans anbud låg cirka 40 procent lägre än svenska Poståkeriets.
– Vi är rädda för att åkeriet använder danska och svenska chaufförer i inledningsfasen, för att sen gå över till låglönechaufförer från Estland när uppmärksamheten släpper. Hela Posten borde ha samma regler som Poståkeriet vid upphandling: att entreprenören har kollektivavtal, konstaterar Lars-Göran Aldenmark, klubbordförande på Poståkeriet i Helsingborg.
På International Mail, där man gjort upphandlingen för Posten, ställdes inga krav på kollektivavtal när upphandlingen gjordes. Inför upphandlingen skedde heller ingen samverkan med Seko Posten.
– Hotet från Kim Johansen är ett exempel på varför EU:s förslag till tjänstedirektiv, som tilllåter att EU-medborgare jobbar på hemlandets löner i hela EU, måste omarbetas, menar Sekos ordförande Janne Rudén.
– Vi är mycket oroade för vilken effekt förslaget kan få. Principen om ursprungsland innehåller direkta hot och obehagliga oklarheter när det gäller våra system som bygger på förhandlingar och kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.