”Om du tror på jämställdhet så smittar du andra”
Facket borde bli betydligt bättre på jämställdhet. Både internt och i det dagliga arbetet för medlemmarna. Om vi som är anställda utbildar oss och tror på jämställdhet så smittar det medlemmar och lokala fack.
Cassandra Solback träffar kvinnor inom väg och anläggning och vill stötta dem att stanna kvar.
Det säger Cassandra Solback, anställd på Seko väg och anläggning i Stockholm. Hon arbetar dagligen med att stärka kvinnorna inom väg och anläggningsbranschen och tycker att det behövs ett starkare engagemang från fackliga kolleger och förtroendevalda inom Seko.
–Jämställdhet borde vara en stor del av förtroendemannautbildningen, men det verkar inte som om vi är där ännu. Trots att det skulle bli så efter metoo. Arbetet har tyvärr stannat av, säger Cassandra Solback.
8 mars
I dag är det den internationella kvinnodagen, 8 mars, något som Cassandra mer än gärna uppmärksammar. Hon har letat med ljus och lykta efter något fackligt evenemang i och runt Stockholm men inte hittat något.
–Det kanske är ett mått på engagemanget, säger hon.
När Cassandra träffar kvinnliga medlemmar inom väg och ban möter hon kvinnor som hade förhoppningen att metoo skulle leda till förändrade attityder och beteenden på arbetsplatserna. I dag konstaterar de att skillnaden är minimal.
–Några män är borta, men problemen finns kvar. Kvinnor lämnar vår bransch och det är något vi måste jobba med, säger Cassandra.
Facklig feminism
LO har i dagarna presenterat sin senaste jämställdhetsbarometer som i år tar upp de materiella skillnaderna mellan män och kvinnor, framför allt det stora lönegapet. Rapporten beskriver den fackliga feminismen som vägen framåt för facket.
–Facklig feminism är ett sätt att beskriva hur klass och kön hänger ihop, kvinnor har mindre makt och inflytande och sämre villkor än män, oavsett klasstillhörighet, säger Ulrika Vedin, utredare på LO.
Ulrika Vedin är en av upphovskvinnorna till begreppet facklig feminism och en av författarna till årets jämställdhetsbarometer. För henne är den tydligaste skillnaden mellan kvinnor och män inom LO att löner och villkor är betydligt sämre i den kvinnodominerade tjänstesektorn än i mansdominerade branscher som industri och bygg.
–När politikerna till exempel vill försämra villkoren i tjänstesektorn genom att sänka ingångslönerna är det direkt riktat mot LO-kvinnorna, säger Ulrika Vedin.
Hon anser att facket behöver en skarpare strategi för att stärka kvinnornas ställning.
Vad är den fackliga feminismens svar på vad facket ska göra?
–Inte så mycket annorlunda än vad facken redan gör. Avtalsrörelsen är viktig, LO:s mål är att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska och försvinna. En annan viktig åtgärd är att öka den fackliga organisationsgraden och öka den lokala fackliga närvaron. Att synas är en viktig del i det fackliga arbetet.
På den senaste Seko-kongressen 2017 beslutades att förbundet ska dra igång ett nationellt kvinnligt nätverk. Första steget togs nyligen på en träff i Stockholm. Eftersom det är ett nätverk bygger Seko inte upp någon organisation kring nätverket. Det finns Ingen styrelse eller kontaktperson.
Kvinnor har det sämst
–Det är nätverkets idé att det ska bygga på ett aktivt intresse från deltagarna. Om vi bildar en styrelse är det inte längre ett nätverk, säger Sekos vice ordförande Gabriella Lavecchia.
Vad innebär facklig feminism för dig?
–Kvinnor har det sämst på alla områden i arbetslivet. Den fackliga feminismen måste handla om att göra något åt det. Det är en gemensam kamp för män och kvinnor, inte enbart en kvinnofråga.
