Når inte målet – många självmord på spåren
Det är många som fortsatt dör på järnvägen – något som påverkar många lokförares arbetsdag. Ett mål att halvera dödstalen till 2020 har inte nåtts.
– Det är svårt att komma åt detta, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.
2010 omkom 111 personer på järnvägen. Två år senare beslöt Trafikverket om ett halveringsmål av antalet dödsolyckor till 2020.
Målet har beskrivits som realistiskt. Men redan nu står det klart att det inte blir verklighet.
Enligt statistik från i september är antalet omkomna redan uppe i 62. Trafikverkets presschef, Bengt Olsson, är inte nöjd.
– Det kan vi aldrig vara när det omkommer människor på spåret. Det är inte bara en katastrof för närmaste släktingar och familj till de som dött, det är också en katastrof för de som kör tågen och för de som jobbar på trafikledningen. Vi har haft folk som slutat på grund av detta, säger han.
”Samhällsproblem”
Enligt statistik från Trafikanalys har antalet olyckor med dödlig utgång minskat under perioden 2010-2018, från 45 till 9. Däremot är självmorden fortsatt många. Under 2018 omkom 89 personer på järnvägen – 80 av dessa var självmord, de flesta män.
– Vi jobbar oförtröttligt på det här. I grund och botten är det ett samhällsproblem eftersom det handlar om många fall av suicid, säger Bengt Olsson.
Fler kameror med rörelsedetektorer i områden där det förekommer spårspring, panelstängsel och pyramidmattor – gummimattor som liknar äggkartonger som är besvärliga att gå på – är några insatser som Trafikverket gjort för att förebygga spårspring och olyckor.
–Men suicid kommer vi inte åt på det här sättet, tyvärr.
Trafikverket samarbetar kontinuerligt med räddningstjänsten och polis och har utbildningar för att öka förståelsen för Trafikverkets arbetssätt. Dels för att polis ska kunna snabbt plocka bort personer från spår, och räddningstjänst för att de ska komma på plats för att hantera olyckor.
Har ni tillräckligt med resurser för att jobba med det här?
– Vi har resurser. Men vi har otroligt många mil järnväg i Sverige. Att ha koll på varenda meter går inte.
Hoppas på ny teknik
Bengt Olsson menar att en svårighet är att kameror enbart fångar upp några hundra meter.
– Att sätta upp ännu fler kameror är inte hållbart. Väldigt mycket är i dag istället utlämnat på lokförarna. Om de ser någon person på spåret i den motsatta riktningen hör de av sig till tågklareraren.
Då läggs det mycket ansvar på lokföraren?
– Ja, så ser det ut i dag. Det är en jättesvår problematik. Det handlar om så mycket mer än att bevaka järnvägen, det är en fråga om hur vi ska fånga upp suicidbenägna personer.
I framtiden hoppas Trafikverket att få ned dödsolyckorna med hjälp av den digitalisering som sker på järnvägen.
– Vid plankorsningar kan ny teknik göra det möjligt att ha någon form av avkänning, om det finns något vid bommarna, som larmar trafikledningen eller går direkt in i tågen och stoppar dem, säger Bengt Olsson.
