Seko har varnat för att platsbristen kan leda till säkerhetsproblem.

–Risken är liten. Regeringen anslår mer pengar redan i år så att Kriminalvården kan anställa mer personal. Det behövs fler kriminalvårdare för att bland annat öppna dörrarna på ett säkert sätt. En ensam vårdare kan lätt bli av med nycklarna, säger Morgan Johansson.

Överfulla häkten

JO granskar Kriminalvårdens överfulla häkten

Nyhet

Justitieministern tar emot i nybyggda lokaler i centrala Stockholm. Genom ett av fönstren mot gården pekar han ut statsministerns kansli. Att komma in lokalerna är lika krångligt som att ta sig ut. Överallt behövs passerkort och koder.

När vi ses har inget läckt ut om hur stort extra anslag Kriminalvården får i vårbudgeten. Morgan Johansson säger bara att det blir pengar till mer personal och till transportenheten som går med stora underskott.

Tillskottet blir 365 miljoner

Igår söndag berättade Liberalerna, som förhandlar med regeringen om budgeten tillsammans med Centerpartiet, att tillskottet blir 335 miljoner, varav merparten ska gå till  transportenheten.

En siffra som justitiedepartementet bekräftar.

Kriminalvården har räknat med ett underskott på 560 miljoner i år och myndigheten har begärt ett tillskott på 800 miljoner kronor. Det extra anslaget täcker inte ens hälften av det myndigheten begärt.

Enligt Morgan Johansson hade Kriminalvården inte befunnit sig i dagens akuta situation om regeringen fått sitta kvar i höstas.

–Det fanns ett vallöfte om mer pengar till Kriminalvården som vi hade tänkt ta med höstbudgeten. Men så blev det inte. Vi blev avsatta.

–Nu har vi istället en M-KD-budget med ett väldigt litet tillskott till Kriminalvården. Polisen och åklagarväsendet fick vad de begärde.

Störst ökning i början av 2019

Den förra S-MP-regeringen anslog inga extra pengar till Kriminalvården i vårbudgeten 2018. Varför inte?

–Då hade inte antalet intagna på häkten och anstalter ökat så mycket. Den största ökningen har varit i början av 2019.

Den bilden ger inte Kriminalvården. De menar att ökningen började 2016 och att myndigheten sedan dess fått minskade anslag med 1 miljard.

–Kriminalvården har fått andra resurser, så nettot är plus 165 miljoner, inte minus en miljard.

165 miljoner på tre år, det är inte så mycket?

–Nej, men Kriminalvården har haft många tomma platser, låg beläggning och ett ekonomiskt överskott i ett antal år innan dess. Antalet årsarbetskrafter har ökat sedan 2016 och medelbeläggningen har varit inom den gräns som Kriminalvården själv sätter, säger Morgan Johansson och pekar på en kurva i sitt dokument.

Kritiker, inte minst inom Seko, menar att politiska beslut, som fler poliser och hårdare straff, ligger bakom den akuta krisen, med platsbrist, överbeläggningar och underskott i transportverksamheten. Regering och riksdag borde, menar kritikerna, skicka med resurser till hela rättskedjan.

Morgan Johansson medger att olika politiska beslut lett till att fler häktas och döms till fängelse. Inte minst den nya vapenlagen som gör att den som misstänks för grovt vapenbrott häktas omedelbart. Vapenlagen har, enligt justitieministern, gjort att antalet häktade för vapenbrott är fem gånger fler i dag än innan lagen kom till.

Något han är mycket stolt över.

–Det är en positiv utveckling. Tidigare sprang de här personerna omkring på gatorna, något vi ville få bort. Och det är också anledningen till att vi ändrade lagstiftningen.

–Polisens brottsbekämpning har kommit i gång igen, polisen levererar allt fler utredningar till åklagare och 2017 ökade antalet åtal.

”Antalet platser måste öka”

Morgan Johansson anser att antalet platser på häkten och anstalter måste öka. Samtidigt lyfter han fram att det är svårt göra prognoser över hur många platser som behövs framöver. Ibland är det tomma platser, ibland platsbrist.

Ni politiker får kritik för att inte tänka på konsekvenserna för Kriminalvården när ni fattar beslut om fler poliser, exempelvis. Hur tänker ni?

–Vi tänker på hela kedjan. Vi hade planer på att bygga ut, vilket vi lovade i valrörelsen. I en nyårsintervju 2017/18 sa jag uttryckligen att vi måste bygga ut Kriminalvården, så visst är vi medvetna om att satsningar i början av rättskedjan får följdeffekter.

Morgan Johansson menar att en utbyggnad är avgörande för att behålla kvaliteten i den rehabilitering som sker under strafftiden.

–Återfallen i brott har minskat, vilket beror på hög kvalitet i verksamheten. Vi riskerar den utvecklingen om vi inte bygger ut. Ännu är det ingen risk.

Forskning visar att det inte hjälper med höga straff för att motverka kriminalitet, ändå satsar ni på skärpta straff och hårda tag. Varför?

–Jag har större tilltro till straffrätten och Kriminalvårdens möjligheter att rehabilitera än till olika debattörers inlägg om brott och straff. Ska man komma till rätta med gängkriminalitet och skjutningar måste man få bort de mest brottsaktiva från gatan. Om de blir kvar kommer de att störa ut det förebyggande arbetet och de kommer att fortsätta begå brott. Vapenbrottsskärpningen är ett sätt.

Sen, säger Morgan Johansson, ska man också arbeta med sociala insatser.

–Vi satsar på 10 000 fler poliser 2014. En nödvändig satsning som måste kombineras med sociala insatser. Det viktigaste just nu är att satsa på socialtjänsten. Den har varit ansträngd under lång tid. När den fungerar som bäst kan den förändra en individs liv.

Om du klarar av att vända livet för 13-14-åringar sparar du pengar och livskvalitet.

Enligt justitieministern är socialtjänsten är det svaga länken.

Vad ska socialtjänsten göra?

–Satsa på öppna och slutna insatser. Använda lagen om vård av unga för de som leder gängen och få över dom till Statens institutionsstyrelses institutioner. Många kommuner har inte gjort det.

Morgan Johansson känner inte till den kritik  mot Sis som Seko och andra rapporterat om och kan inte kommentera den.