Den senaste tiden har flera av landets häkten varit överbelastade och Kriminalvården tvingats använda arresten som häktescell. Justitieombudsmannen ser allvarligt på situationen.

– Enligt rättegångsbalkens huvudregel ska en häktad utan dröjsmål föras till häkte. Det är allvarligt att bristen på platser i landets häkten leder till att detta grundläggande krav inte uppfylls och att de häktade blir kvar i polisarrester, säger chefs-JO Elisabeth Rynning i ett pressmeddelande.

”Allvarligt”

Platsbristen har inte varit så illa som nu på många år. Under onsdagen, den 13 mars, fanns det inga lediga platser på något av sydsveriges häkten.

I mars begärde Kriminalvården ett tilläggsanslag för 2019 på 799 miljoner kronor. Anställda har även efterlyst nödinsatser, bland annat att kunna sätta in baracker tillfälligt. Något som Sekotidningen tidigare rapporterat om.

Det finns i dag inga tecken på att läget kommer att förbättras inom en snar tid – platsbristen väntas inte vara löst förrän tidigast i sommar, enligt Kriminalvården.

Under tiden kommer Kriminalvården göra om anstaltsplatser och besöksrum till häktesplatser och ha dubbelbeläggning, det vill säga två frihetsberövade får dela samma rum.

Riktade inspektioner

Ett första steg i JO-granskningen blir en kartläggning av beläggningssituationen i arrester, häkten och anstalter.

– Därefter kommer vi att genomföra riktade inspektioner, säger Elisabeth Rynning.

Christer Hallqvist, ordförande för Seko Krim, välkomnar utredning av Kriminalvårdens verksamhet.

– Det är bara positivt. Vi behöver granskningar från alla möjliga håll, säger han till Sekotidningen.