Malin Enström vill hjälpa unga hamna rätt: ”Alla ska gå härifrån med ett cv”
Kriminalvårdaren Malin Enström tog tjänstledigt från Täbyanstalten för att göra ett ungdomsprogram med secondhandbutik, café och verkstad.
Hennes mål är att ingen ska lämna den gula träladan utan ett bättre självförtroende och ett egenskrivet cv.
Malin Enström har tagit tjänstledigt från Täbyanstalten för att jobba med unga i den gula träladan i Upplands Väsby.
Kriminalvården har funnits som en bakgrundskuliss genom hela Malin Enströms liv. Som barn besökte hon en av sina föräldrar på olika anstalter. Det gjorde henne extra engagerad och lyhörd i de frågorna. Därför blev hon ombud i en organisation för barn och ungdomar som har en förälder eller nära anhörig i fängelse.
Barndomens erfarenheter har hon stor nytta av i dag.
Framför allt har de gjort Malin Enström orädd för att möta människor som dömts för brott.
– Det är min styrka. Samtidigt är det en helt ny generation på ungdomsanstalterna nu, med helt andra bakgrunder än tidigare.
Klippte intagnas hår
Malin Enström utbildade sig först till frisör. Hon var bara 16 år när hon fick sin första anställning som frisör på Kronobergshäktet. Medan hon klippte de intagnas hår lärde hon sig mycket om hur de ville bli bemötta.
– Jag insåg hur viktigt det är att få behålla någon form av värdighet, att få bli klippt och ha kontakt med människor.
Efter det blev hon undersköterska i förlossningsvården och hon har också drivit en egen salong i många år.
Pandemiåret 2020 började Malin Enström som kriminalvårdare på Täbyanstalten. Där på ungdomsavdelningen är hon kontaktperson för tio klienter i åldrarna 18 till 21 år.
Lyckades vinna klienternas förtroende
Anstalten arbetar enligt Täbymodellen, som går ut på att minska ”vi och dom”- känslan mellan klienter och personal.
Problemet var bara att när Malin Enström frågade klienterna om de tyckte att hon var deras medmänniska sa de flesta nej.
– De tyckte inte att vi skulle ha någon relation alls. En ryggade till och med tillbaka och undrade vad jag hade för avsikter. De här personerna har aldrig haft en normal relation till en vuxen. De kan inte relatera till det. ”Relationer har man med grabbarna” ansåg de.
Jag tror jättemycket på att få ungdomarna att prata face to face i stället för via telefonerna. Någonstans måste ju huvudet checka ut från dopaminkickarna.
Malin Enström pratade med dem om hur många olika varianter av relationer man kan ha i sitt liv. Men det som verkligen gav resultat var när hon försökte med aktivt lyssnande och mycket närvaro. Då lyckades hon vinna deras förtroende.
Några månader senare ställde Malin Enström samma fråga till killarna igen. Då svarade alla utom en att de tyckte att hon var deras medmänniska.
– Men jag känner kanske ändå inte riktigt att vi klarar att överbrygga klyftan mellan oss och klienterna på anstalten.
En utslussningsverksamhet som behövs
Det var därför Malin Enström ville skapa ett ungdomsprogram utanför anstalten, som också skulle erbjuda förebyggande insatser.
På sin födelsedag bestämde hon sig för att göra slag i saken och tog tjänstledigt i ett halvår.
När Sekotidningen besöker den gula träladan i Upplands Väsby ligger en verksamhetsplan färdig för kommunen att fatta beslut om och den ideella föreningen Ladan är bildad.
På sex månader hann Malin Enström skapa en verksamhet helt byggd på frivilliga krafter. Hon har satsat egna besparingar för att kunna förverkliga idén. Verksamheten snurrar runt en secondhandbutik, ett café och en verkstad för återbruk.
– Men det hade lika gärna kunnat vara en bowlinghall. Jag kände bara att vi måste göra något. Då blev det återbruk, att ta hand om saker och återanvända. Det ligger också ganska mycket i tiden.
Budgeten går precis runt efter att hyran till kommunen är betald. All vinst går tillbaka till att utveckla föreningen.
– Det här gör jag på min fritid, men någon form av utslussningsverksamhet behövs verkligen. Ladan skulle kunna vara en variant. Drömmen vore ju om jag kunde få en projektledartjänst av kommunen.
Hjälper ekonomiskt utsatta
Inom kriminalvården har Malin Enström fått en grundutbildning och en ungdomsutbildning. De som arbetar på Ladan är alla volontärer utåt sett, men det kan vara alla varianter, som samhällstjänst, arbetsträning eller annan utslussningsverksamhet.
Malin Enström läser själv aldrig några domar. Däremot kräver hon ärlighet från ungdomarna.
– Det måste vara öppna kort. Om jag ska backa dem får de backa mig gällande det. Jag behöver ha lite information för att saker inte ska komma som en överraskning senare.
Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn, men många här har knappt haft en relation ens med en av sina föräldrar.
Flera mentorer engagerar sig på frivillig basis. Och Malin Enström samarbetar med ett avhopparprogram med personer som lyckats lämna det kriminella livet.
Ungdomarna får hjälpa till att packa kartonger med förnödenheter till hemlösa, kvinnojourer och familjer som är ekonomiskt utsatta.
Mobiler som ger dopaminkickar
Varje ungdom får också ett eget projekt. Det kan vara att bygga upp lekhörnan i butiken eller att klä om några möbler eller något annat som personen själv väljer.
– Det är viktigt att de själva är med och bestämmer utifrån sina behov. Det skapar en inre motivation och ett eget driv.
Malin Enström möter en generation som växt upp med mobiltelefoner som ger ständiga dopaminkickar. Att göra en så tråkig sak som att fylla i ett formulär till en bostadskö ger inte samma belöning som klippen på Youtube. Men Malin Enström ger aldrig upp på sina ungdomar.
Genom Ladan kan hon sponsra dem med olika saker, som en plats i en bostadskö, ett steg på vägen ut i vuxenlivet.
– Vi skulle verkligen behöva fler mobilfria zoner för mänskliga möten. Jag tror jättemycket på att få ungdomarna att prata face to face i stället för via telefonerna. Någonstans måste ju huvudet checka ut från dopaminkickarna.
Ser med oro på våldsutvecklingen
Nu ser Malin Enström med oro på våldsutvecklingen med allt fler sprängningar, skjutningar och mord. Det kommer att krävas många olika åtgärder och rejäla insatser för att vända den negativa trenden, menar hon. Insatser skulle ha börjat redan på barnavårdscentralen, (BVC). Och i klassrummen behövs socialpedagoger som kan fånga upp signaler från barn i riskmiljöer tror hon.
– I mitt ungdomsprogram, som jag bollar med kolleger i kriminalvården, sätter jag ungdomen i mitten. Vårdnadshavare, skola, socialtjänst, myndigheter och mentorer finns runt dem. Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn, men många här har knappt haft en relation ens med en av sina föräldrar.
Låter vi rädslan styra blundar vi och vänder denna grupp ryggen. De killar jag pratat med säger att ingen skulle göra dåden utan att vara påverkade av preparat som tar bort känslor.
De senaste årens våldsutveckling har gjort många människor både rädda och misstänksamma. Särskilt mot unga män med ej svensk bakgrund, är Malin Enströms bild.
Ingen ska misslyckas
– Det får många att ta avstånd när vi i stället måste agera och omfamna problemen. Låter vi rädslan styra blundar vi och vänder denna grupp ryggen. De killar jag pratat med säger att ingen skulle göra dåden utan att vara påverkade av preparat som tar bort känslor. Frågan är hur vi ska lyckas styra om det då.
Malin Enströms mål med verksamheten är att ingen som får en anställning där ska misslyckas.
– Under tiden du är i Ladan bygger du både upp din självkänsla och ett cv. Alla ska gå härifrån med ett cv som de själva har skrivit, så att de står mer redo för livet.
Malin Enström.
Ålder: 47 år.
Bor: I Upplands Väsby
Familj. Man och tre barn.
Kriminalvårdare och frisör, egenföretagare, undersköterska, har jobbat på förlossningen några år. Är även hjärt- och lungräddningsinstruktör och utbildar i det på anstalten också.
Malins ungdomsprogram
Malin Enströms ungdomsprogram i Gula villan innebär:
Att jobba lokalt med unga människor, skapa en plats där de kan känna samhörighet med någon utanför familjen.
Programmet skapar delaktighet i projekt som gör nytta och bidrar till samhället.
Det ska vara en plats där man kan ställa de sårbaraste frågorna i samhället, men där det ändå finns en öppenhet där ingen dömer.
Målet är att stärka ungdomarnas psykiska hälsa och motivera dem att gå tillbaka till studier och jobb.
