–Va! Jätteroligt, det räddar min vecka, säger Leif när Sekotidningen ringer och berättar.

Leif Kyldal hade arbetet på häktet i Göteborg i 21 år och varit skyddsombud i många år när han tvingades byta arbetsplats.

Med hänvisning till säkerhetsskyddslagen hade arbetsgivaren hade plötsligt beslutat ta ifrån honom den säkerhetsklassning som krävs för att jobba på häktet.

”Mäktigt vapen”

–Jag kunde inte överklaga och säkerhetsskyddslagen ger ingen möjlighet för en oberoende instans att granska den här typen av beslut, säger Leif.

Han anser att omplaceringen är en bestraffning för det arbete han gjorde som skyddsombud på häktet. Han ställde krav och blev obekväm.

Leif har inte fått sätta sin fot på häktet sedan våren 2019 och saknar fortfarande säkerhetsklassning. Han blev omplacerad till Skogomeanstalten, där han idag är skyddsombud.

För att han och andra förtroendevalda och anställda ska slippa råka ut för samma sak har Leif Kyldal skrivit en motion till Sekos kongress där han vill att förbundet ska arbeta för att säkerhetsskyddslagen görs om. Det ska gå att granska och överklaga beslut enligt lagen, anser han.

Sekos förbundsstyrelse håller med och tycker att kongressen ska säga ja.

–Lagen är ett mäktigt vapen i händerna på arbetsgivare som vill få bort och få tyst på obekväma personer. Du blir omplacerad och kan inget göra!

Leif vill ha en ursäkt

Leif Kyldal har fått stöd av många i sin omgivning, men han tycker inte att Seko prövat alla vägar. Därför känns det som lite av en upprättelse att förbundet vill bekräfta hans bild av lagen.

Leif trivs på Skogome, både med jobbet och kollegorna. Han är skyddsombud och tycker att det är något lättare att driva arbetsmiljöfrågor på anstalten än det var på häktet.

–Kulturen när det gäller arbetsmiljöarbetet sätts till stor del uppifrån, säger han. Om högsta ledningen ser positivt på en fråga så sipprar det ner i organisationen.

Samtidigt som det mesta är okej i vardagen ger han inte upp kampen för att få en ursäkt från Kriminalvården.

”Skrota allmän visstid”

–Jag vill att de ska medge att de gjort fel och använt en lag mot mig som inte är avsedd för fackliga förtroendemän. Jag förstår att man vill skydda sig mot terrorister, men det här är något helt annat.

Leif Kyldals motion om säkerhetsskyddslagen är en av drygt 160 motioner som behandlas på Sekos kongress i år.

Årets motionärer kräver bland annat att skyddsombudens ställning bör stärkas, att allmän visstid skrotas och att individuell lönesättning avskaffas.

Flera motionärer vill se sänkt arbetstid i olika former och bättre villkor för pensionärer. Andra att Seko verkar för  att kollektivtrafiken ska drivas i offentlig regi och att förebyggande sjukvård, som mammografi, ska få ske på arbetstid. En stark önskan från såväl enskilda som fackligt aktiva är att Sekos ska synas mer i offentligheten.

Kongressen inleds den 9 juni och fortsätter 12 – 13 oktober.

Motioner

En motion är ett förslag som kommer från till exempel medlemmar och klubbar och som de 200 ombuden på kongressen ska fatta beslut om.

Förbundsstyrelsen tar ställning till om de tycker att förslaget i en motion är en bra eller dålig idé. I de flesta fall skriver styrelsen att motionen är besvarad, det betyder att de anser att frågan kanske redan är löst eller inte går att påverka. Men till sist är det ombuden som bestämmer.

Säkerhetsskyddslagen

Säkerhetsskyddslagen är tänkt att skydda rikets säkerhet mot spionage, terrorism och andra brott. Den nuvarande lagen tillkom 1996 men skärptes den 1 april 2019.
Personal på säkerhetsklassade tjänster ska genomgå säkerhetsprövning, dels vid anställning, dels fortlöpande.
Skärpningen av lagen innebär att alla arbetsgivare ska ta ställning till om de har tjänster som ska säkerhetsklassas och det är arbetsgivaren själv som avgör det.