Kriminalvården till Polisen: Låt oss ta över arrester
Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har skickat ett brev till rikspolischef Anders Thornberg och frågat om häktet i Malmö kan ta över polisens lokala arrest. Tanken är att det ska lösa den akuta platsbristen på häktet.
Generaldirektör Nils Öberg
Anders Thornberg svarar genom att hänvisa till regional nivå.
Malmöhäktets chef Håkan Tullberg välkomnar Nils Öberg initiativ och hoppas att frågan kan lösas på regional nivå. Lokalt i Malmö har Polisen och Kriminalvården inte lyckats komma överens. Frågan har utretts och diskuterats i flera år.
–Vi är i akut behov av platser och jag hoppas att det händer något nu när frågan tagits upp nationellt, säger han.
”Önskar mig 30 platser”
Håkan Tullberg skulle önska att häktet fick ta över ett 30-tal platser, men även hälften av det skulle vara till god hjälp.
På arresten i Malmö är uppfattningen dock att det inte finns utrymme för att låna ut celler till Kriminalvården.
–Vi har användning för alla våra platser, säger Mehdi Heidari, verksamhetsansvarig på arresten i Malmö till Sekotidningen.
I Malmö har Kriminalvården i flera år velat samarbeta med polisen om arresten och myndigheterna utredde frågan 2014, utan att komma överens,
Häktet prioriterar
Förra veckans brev från Nils Öberg blev ett sätt att åter aktualisera frågan, nu med anledning av det akuta läget på häktet.
I dagsläget måste Malmöhäktet prioritera bland sina klienter och vissa kategorier tvingas stanna kvar i arresten, trots att de borde vara på häktet. Det gäller till exempel övervakningsärenden, personer som är dömda till övervakning, som misskött sig och ska ställas inför övervakningsnämnden.
–De ska vara på häktet under väntetiden, säger Håkan Tullberg, men vi klarar inte det nu.
Han menar att politikernas satsning på polisen gör att alla andra i rättskedjan drabbas.
–Häktet är överfullt, åklagarna överhopas av ärenden, tingsrätten i Malmö har inte tillräckligt många salar så rättegångar måste glesas ut. Det vill säga det tar 5-6 veckor istället för 2-3 veckor innan rättegångar kan hållas. Det gör i sin tur att häktestiderna fördubblas.
Folkomröstning om anstalt
Malmöhäktet blev av med 20-25 platser när anstalten Kirseberg lades ner för ett par år sedan. Tanken har varit att en ny anstalt i Svedala ska ersätta Kirseberg, men det bygget har inte kommit i gång ännu. I maj håller Svedala kommun en lokal folkomröstning om anstaltens vara eller icke vara.
Att Kriminalvården skulle ta över eller driva arrestplatser är inget nytt. Kriminalvården driver sedan tidigare fem arrester, i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Karlstad och Östersund.
Kriminalvården planerar att bygga 200 häktesplatser de närmaste åren och behöver ytterligare 300 platser. Finansiering saknas än så länge för de 300.
–Framtida utbyggnad är avhängigt besked om långsiktig finansiering från vår uppdragsgivare. I avvaktan på besked fortsätter vi arbetet med att planera för ytterligare platser, säger Kriminalvårdens häktes- och anstaltsdirektör Hanna Jarl.
Tredubblade arrestplatser
I Umeå oroas häkteschefen Anna Sjödin av att polisen bygger ut arresten och tredubblar platserna till 2020. Samtidigt som häktet i samma hus går på knäna och allt oftare har överbeläggning. Inte heller här samarbetar arrest och häkte.
Anna Sjödin tror att ett samarbete skulle vara bra. Det saknas häktesplatser i hela norra Sverige, påpekar han.
–Om Kriminalvården fick driva arresten i Umeå, som sker i en del andra städer, skulle vi kunna ta hand om anhållna och placera häktade i polisens arrestlokaler. Vi skulle kunna konvertera celler efter behov och bli mer flexibla.
Seko: Kriminalvården bättre
Seko Kriminalvård håller med Anna Sjödin om att det finns fördelar med att Kriminalvården driver arresten i Umeå och på andra orter.
– Vi är bättre på det här än polisen, säger Lars Lindström, ordförande för Seko Krim i Umeå.
Han anser att Kriminalvården borde ha ”hängt på tåget” och tagit över driften av den nya arresten.
–På så sätt får vi koll på vad som händer, vi kan bemanna efter behov och anpassa lokalerna till såväl häkte som arrest, säger han.
Fakta om arrest och häkte
Personer som blir gripna av polis, samt anhållna personer placeras normalt i polisarrest i omedelbar anslutning till en polisstation. Åklagare beslutar om anhållan. Efter fyra dygn måste personen friges om inte domstolen beslutar om häktning.
De allra flesta arrester drivs av polisen, men några få drivs av Kriminalvården på uppdrag av polisen. I regel finns olika typer av celler i en arrest, celler för tillnyktring med bara en madrass på golvet, anhållningsceller och/eller utredningsceller med något mer utrustning.
Häktade personer placeras i häkte, som Kriminalvården ansvarar för. I ett häkte sitter framförallt de som är misstänkta för ett brott eller de som har dömts och väntar på att få komma till ett fängelse. Det är domstolen som bestämmer vem som ska häktas och hur länge.
Häktesceller är mer bostadslika än arrestceller.
Om den häktade inte har restriktioner får han eller hon umgås med andra häktade. Anhållna personer får inte träffa varandra.
Källa: Kriminalvården och Polisen
