Häktet har anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. De båda kriminalvårdarna fick stickningar och ont i halsen. De kände som om det var ett lock över halsen och det höll i sig i flera dagar.

–Sanering är något som bör skötas av specialutbildad lokalvård. Det finns inte hos oss, så då fick kriminalvårdarna göra jobbet i stället, säger Reidun Strandelin.

–Det finns utbildning nu, men den är skriftlig, de som sanerar ska läsa sig till hur de ska gå tillväga. Det räcker inte, det finns en risk att instruktionerna feltolkas.

Hon har fått berättat för sig att kriminalvårdare vägrat sanera men att de då fått höra att det skulle betraktas som arbetsvägran och leda till risk för avsked.

Saknade skydd och utbildning

Som huvudskyddsombud har Reidun Strandelin begärt att häktet ska ta fram lokala rutiner och skyddsutrustning till personal som kommer i kontakt med misstänkt smittade eller smittade intagna. Häktet har ställt i ordning särskilda bostadsrum för dessa intagna och de har använts.

I början saknades skydd och kriminalvårdarna hade ingen utbildning i hur de skulle arbeta eller skydda sig.

–Det tog flera veckor innan man lyssnade, men nu ska det finnas tillgång till masker, handskar och annat som behövs, säger hon.

Hon tycker att det varit svårt att få gehör hos ledningen för behovet av rutiner, riktlinjer och skydd mot smittan. Trots att Arbetsmiljölagen tydligt pekar ut att anställda som utsätts för risker ska vara medvetna om hur de ska skydda sig.

–Det har funnits nationella riktlinjer, men länge saknades utbildning och skyddsutrustning lokalt hos oss, säger Reidun Strandelin. Nu är det bättre, men utbildningen är fortfarande skriftlig, så vitt jag vet.

Följde huvudkontorets riktlinje

Kriminalvårdsinspektör Susanne Sjöstedt på häktet Göteborg svarar skriftligt på Sekotidningens frågor om de båda kriminalvårdare som skadades för ett par veckor sedan.

Hon skriver att häktet följt riktlinjerna från huvudkontoret när det gäller sanering av misstänkt smitta. Hon skriver vidare att det ”är olyckligt att de båda kriminalvårdarna efter utfört arbete kände obehag och irritation/stickningar i luftvägarna av saneringsmedlet”.

Enligt Susanne Sjöstedt arbetar häktet på att hitta en bättre lösning för sanering och att det nu, två veckor efter händelsen, finns mer effektiva andningsskydd som skyddar bättre mot irritation.

Det är inte bara på häktet i Göteborg som fackligt förtroendevalda är kritiska till hur Kriminalvården hanterat coronakrisen.

Saknas lokala riktlinjer

Flera fackliga företrädare som Sekotidningen talat med anser att myndigheten agerat sent och långsamt. Det saknas fortfarande skyddsutrustning och lokala riktlinjer för arbetet med smittade och misstänkt smittade intagna.  

Många menar att skyddsutrustning borde ha funnits i lager, inte minst efter att det varit ett utbrott av TBC för något år sedan.

Peter Hemström är ordförande för Seko på Saltvik. Han är besviken över hur coronakrisen hanterats.

–Jag är orolig för kriminalvårdarnas hälsa, och för de intagna, som är mest utsatta i det här läget, säger han.

Enligt Peter Hemström har flera kriminalvårdare varit med smittade intagna, utan att de kunnat skydda sig. I något fall kände man inte till att den intagne var misstänkt smittad.

–Det saknas lokala rutiner, vi hänvisas till nationella riktlinjer och att läsa på intranätet. Men det är arbetsgivarens uppgift att informera oss, att se till att vi har rätt kunskap, säger han.

Han efterlyser också skyddsutrustning av högre kvalitet än den som han sett hittills.

–Vi har till exempel handskar som man kan köpa som privatperson på apotek, de skyddar inte tillräckligt, säger Peter Hemström.

Hittills har Kriminalvården konstaterat sex intagna som haft sjukdomen covid 19. Enligt uppgift har fem tillfrisknat.