Klimatforskaren Michael Tjernström: ”Det räcker inte med att minska utsläppen, de måste bort helt”

Sommaren inleddes med en värmebölja i Kanada, och ett rekord på 49,6 grader. Aldrig tidigare har en så hög temperatur uppmätts i Nordamerika. Inte heller i Syd­amerika eller Europa.

Sedan verkade det ena extremvädret efter det andra drabba olika delar av världen.

I Belgien dog minst 30 personer efter ett kraftigt regnoväder. I Tyskland 200 människor efter stora skyfall som orsakade kraftiga översvämningar. Och i Grekland har stora bränder rasat nära Aten.

Översvämningen i Gävle

Även Sverige har fått sin del av extrem­vädret. Ett skyfall över Gävle i augusti var det värsta på 20 år. Och i juli fylldes köp­.lcentrum, hus och källare med regnvatten i Kalmar.

Hur oroliga ska vi egentligen vara?

– Det finns ingen anledning att vara mer oroliga nu än för sex månader sedan. Kun­skapen om det som händer nu har funnits i över tjugo år. Men det i sig ger anledning att ta klimatförändringen på allra största allvar, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi.

Han lyfter samtidigt ett varningens finger för att tolka enskilda händelser som ett resultat av klimatförändringar.

– Det är alltid fel att göra den tolkningen. Om man ska säga något om klimatföränd­ringar och effekten på extremt väder, så måste man titta på fler områden och plat­ser än en, under en längre tid. Man behöver titta på frekvensen av extremväder och hur intensiva de är statistiskt.

Inte säkert översvämningar beror klimatförändringar

Översvämningarna i Tyskland och Gävle är exempel på händelser som inte med säkerhet går att koppla till klimatföränd­ringar, förklarar Michael Tjernström.

– Det finns helt enkelt inte tillräckligt med data.

– Om man däremot vidgar blicken lite grann och tittar på hela sambandet. När det gäller södra Tyskland och hela området ut till kusten, via Belgien och Nederländerna, då kan man säga att det är en liten sannolikhet att den stora nederbörden i somras förmod­ligen inte skulle ha inträffat utan klimatför­ändringar. Men det är precis på marginalen.

Michael Tjernström har forskat sedan 1983 och har sin bas vid meteorologiska institu­tionen på Stockholms universitet, där han de senaste tjugo åren har forskat om fram­för allt det arktiska klimatet, och samtidigt i perioder ofta förekommit i medierna som sakkunnig.

Han har varit på expedition till Arktiska oceanen fyra gånger med den statligt ägda isbrytaren Oden – som i skrivande stund är där med ett forskningsteam från hans fors­kargrupp. Han skulle själv ha åkt med, men bland annat på grund av coronapandemin och dess restriktioner, valde han att låta två andra forskare åka med i stället.

2019 blev Michael Tjernströms sommarprat i P1 uppmärk­sammat efter att han sagt i programmet att han var trött på flygskammen och debatten om rött kött. Det vill säga att köttproduk­tionen orsakar stora utsläpp av växthus­ gaser, samt att flyget står för 2–3 procent av de totala utsläppen av koldioxid globalt sett, enligt internationella klimatpanelen (IPCC).

– Utsläppsmässigt finns det andra mål som är viktigare att uppfylla. Genom att tjata om flyget som står för en ganska liten andel av utsläppen och det röda köttet, så flyttar man fokus till något som inte är fullt lika viktigt. När det gäller maten är det ett större problem att vi slänger bort en tredje­ del av all matproduktion.

Vad ska fokus i stället ligga på?

– Hela globen måste sluta producera energi och värme med fossila bränslen. Där ligger Sverige väldigt bra till eftersom vi har vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och inte kolkraft. Vi har det väl förspänt när det gäller att motverka ytterligare klimat­förändringar. I stället är det viss industri­produktion, stål och cement, samt vägtransporter vi borde fokusera på.

Skogsindustrin påverkas

Enligt internationella klimatpanelens (IPCC) senaste rapport kommer klimatför­ändringarna yttra sig i extrema värmeböl­jor, nederbörd (regn) och torka, globalt sett. För norra Europas del innebär det alltmer värme, men främst nederbörd. Detta på grund av smältande isar och därmed högre havsnivåer. I Sverige pekas tre riskområden ut: västra delen av Sverige, Skåne, och södra norrlandskusten.

Den väldigt varma sommaren 2018 är ett tydligt resultat av klimatförändringar, på­pekar Tjernström. Särskilt för att den höll på så länge.

Redan nu påverkas Sveriges jordbruk, skogsindustri, industriproduktionen och byggbranschen – på olika sätt ur en klimat-­ och miljösynpunkt.

Cementas kalkbrytning på Gotland är ett färskt exempel. Företaget står för ett av Sve­riges största utsläpp av koldioxid, förklarar Tjernström. Samtidigt har kalkbrytnings­tillståndet som dragits in inget att göra med utsläppen, utan miljön i övrigt.

Golfströmmens kollaps?

Samhället är också mer sårbart i dag än det var för hundra år sedan.

– I det gamla klimatet avstod man från att bygga på platser där man visste att det skulle bli översvämningar. I dag har vi byggt bort de ställena och det är svårare att bli av med vattnet. Hela vårt samhälle behöver anpassa sig till förändringarna av klimatet. I och med att Sverige får mer nederbörd och havs­nivåerna höjs behöver bostäder och ham­nar byggas om.

Vad kan gemene man göra?

– Det räcker inte bara med att minska våra utsläpp något, de måste bort helt och hållet. Häri ligger problematiken. Det du och jag kan göra är kringränt av en massa infra­struktur och andra samhällsstrukturer som vi inte rår på. Om man bor på landet måste man kanske köra bil för att handla, gå på banken eller uppsöka vården. Vi måste konsumera produkter och mat och har ingen makt över hur de här sakerna produceras. En indirekt makt har vi visserligen eftersom vi kan välja vad vi konsumerar och på vilket sätt, vi kan välja närproducerat i stället för importerad mat från Nya Zeeland, men det räcker inte så långt globalt.

Hur ska vi tänka då?

– Det har betydelse vad vi gör som indivi­der. Det har dessutom den betydelsen att om vi engagerar oss i den här frågan, så kan vi – i alla fall i vår del av världen – ha en effekt på våra beslutsfattare, och kräva att våra beslutsfattare tar den här frågan på allvar.

Till sist. I augusti fick en forskningsnyhet stort medialt genomslag. Den handlade om att Golfströmmen kan vara på väg att stanna av helt och att klimatet vid strömmen närmar sig brytpunkten, vilket skulle ha förödande konsekvenser globalt. Vad tror du?

– Det är ytterst osannolikt. Inte ens fors­karen som står bakom rapporten tror det. Han menar snarare att den kommer att hitta ett annat jämviktsläge som skulle vara mindre effektivt för just Norden.