Höjda böter för NCC i asfaltkartellen
Sammanlagt höjs böterna med 40 miljoner kronor för de inblandade bolagen jämfört med tingsrättens dom från 2007.
– Domen är en seger för stat och kommuner, och ytterst skattebetalarna, som fått betala överpriser för asfaltarbeten. Byggbolagen i kartellen kom överens om priser och delade upp marknaden mellan sig. Att uppträda så på marknaden är inte acceptabelt, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Skärpningen av NCC:s straff beror på företagets ledande ställning i den asfaltkartell som uppdagades 2001. Då har företaget ändå fått ett 30-procentigt avdrag för att det valde att underlätta Konkurrensverkets utredning av kartellen. Hos NCC är missnöjet stort.
– Detta hade varit ett gyllene tillfälle för Marknadsdomstolen att visa att det är värt en peng att samarbeta. Vår bedömning är att domen riskerar att minska företags vilja att underlätta
utredningar i liknande situationer, säger Ulf Wallin, juridisk rådgivare inom NCC-koncernen, i en kommentar till domen.
Tre Peab-bolag dömdes också i Marknadsdomstolen. För Peab Asfalt och Peab Asfalt Syd fastställdes tingsrättens bötesbelopp på drygt 33 miljoner respektive 1,5 miljoner. Peab Sverige fick däremot en sänkning på 10 miljoner, från 50 till 40 miljoner kronor. Även bolaget S. Grus & Asfalt fick sänkta böter, från 3 till 2,5 miljoner kronor. Anledningen är att de båda bolagen endast deltagit i begränsad omfattning enligt Marknadsdomstolen.
Ett bolag, Svenska Väg, frias helt då det inte visats att det deltagit i kartellen.
Marknadsdomstolens dom kan inte överklagas.
Det var 2001 som några före detta NCC-chefer kontaktade Konkurrensverket och berättade om asfaltkartellen. En kartell där de stora spelarna hade delat upp marknaden mellan sig. NCC, Skanska och Peab träffades regelbundet från 1993, för att göra upp vilket företag som skulle få vilka affärer. År 1995 anslöt sig också Vägverket produktion till Kartellen. Vissa mindre aktörer kunde få betalt för att låta bli att delta i upphandlingar eller lägga allt för höga bud.
Efter en lång utredning hamnade målet slutligen i Stockholms tingsrätt. Konkurrensverket krävde böter på 1,2 miljarder från nio företag. Sex av dem överklagade liksom Konkurrensverket som ville att böterna skulle höjas för tre av företagen.
Till viss del gick alltså Marknadsdomstolen på Konkurrensverkets linje då den totala summan på de så kallade konkurrensskadeavgifterna höjdes med närmare 40 miljoner, till en halv miljard. Men det är fortfarande långt ifrån de 1,2 miljarder verket ursprungligen krävde.