Här är listan på banarbeten som skjuts upp
Många projekt på järnvägen skjuts på framtiden. Vilka konsekvenser får det? Det har Sekotidningen rett ut med hjälp av järnvägsingenjörer och andra experter.
Totalt skjuter Trafikverket på ett 100-tal arbeten, ett till tre år framåt, från 2020-2025. Det har Sekotidningen tidigare rapporterat om.
Det rör sig om spår- och växelbyten, ommålning av broar, byte av signalställverk och upprustning av kontaktledningar.
Detta sker samtidigt som det finns en stor underhållsskuld på järnvägen.
Klickbar karta
Spår- och växelbyten ”Spår- och växelbyten görs absolut för att de är slitna och att det finns ett behov av byte, självklart så kan det bli fel i dessa gamla komponenter och därmed bli driftstörningar”
– Per-Olof Persson, före detta besiktningsman med 43 år i branschen.”Gamla växlar orsakar fler funktionsstörningar än nya spårväxlar. Därmed påverkas tågens punktlighet.”
– Järnvägsingenjör, som vill vara anonym.”Vi vet att djävulen bor i detaljerna och för de styrande kanske ett spårväxelbyte i Hedemora inte har någon betydelse. Men detaljerna har stor betydelse för den som inte kommer till jobbet och blir sittande i timmar väntande på att reparationerna ska bli klara.”
– Sven Assarsson, järnvägsingenjör och regionchef på Systra, där han arbetar med systemdesign för höghastighetsbanor.
Detektorer, hela landet ”Minskad utbyte av detektorer är ett problem för driftstörning, så även ställverken. Detektorerna kan känna problem med varmgång av tjuvbroms på vagnarna som kan innebära eldsvåda längs banvallen. Om det blir problem i ställverken blir det signalfel”
– Per-Olof Persson, som arbetat på järnvägen i 43 år, senaste 4,5 åren som besiktningsman.
”Det ökar risken för rälsbrott. Detektorer känner av om ett hjul låser sig, vilket händer rätt ofta. När det är kallt blir rälsen skör. Om hjulet står still och kanar kan rälsen slås av. Vi har ett stort bekymmer med just detektorer på Stambanan, mellan Luleå-Oxelösund, där SSAB kör stålämnen en gång om dagen. Det är oerhört viktigt att detektorerna fungerar”
– Janne Halvarsson, Sekos ombudsman i Mellan Norrland.
Bro- och tunnelåtgärder ”Allmänt underhåll såsom målning av broar är viktigt. Såvida inte broarna ska bytas ut för då kanske de behöver inte målas. Bron i Vänersborg är på gång att bytas vilket kan förklara minskade underhållsåtgärder.”
– Sven Assarsson, järnvägsingenjör.
”Om man har bedömt att en bro ska bytas ut, så är det för att det finns risk att den kan rasa samman. Samtidigt är det väldigt ovanligt att det sker i Sverige historiskt. Det finns många småbroar i anläggningen i Sverige som måste förr eller senare bytas. Där finns det en stor skuld; det som borde ha bytts ut har inte bytts ut.”
– Järnvägsingenjör, anonym.
”Snögallerier är oerhört viktiga för lavinfaran. Att skjuta upp åtgärder tre år framåt är mycket oroväckande. Det här är sådant som skulle ha gjorts för länge sedan.”
– Janne Halvarsson, Sekos ombudsman i Mellan Norrland.
Signalåtgärder: ”Signalställverken måste bytas ut på sikt men de fungerar trots allt fortfarande. Eftersom vi ska införa ERTMS (europeiskt signalsystem) måste vi byta signalställverk i stor omfattning.”
– Sven Assarsson, järnvägsingenjör.
”Om man drar ned på nyproduktion är en sak, men jag blir väldigt oroad när jag ser att de drar ner så mycket på underhåll. Mycket av det här är sådant som måste göras.”
– Janne Halvarsson, Sekos ombudsman i Mellan Norrland.
”Kolbäck-Dingtuna är en knytpunkt för fyra linjer. Det innebär en risk att ställverksbytet skjuts upp. Att ställverksbyten i Öst och Väst senareläggs är också en riskfaktor. Uppskjutna ställverksbyten såsom Kil och Värnamo var planerade att utföras 2005 men har inte gjorts än. Det är en risk eftersom det inte finns reservdelar kvar till dem och än värre snart ingen kompetens att hantera dessa två unika ställverk.”
– Järnvägsingenjör, anonym.
Stationsåtgärder Göteborg plattformstak: ”Där regnar det ofta. Att skjuta fram det här innebär egentligen bara att man blir lite våt. Det är allt.”
– Järnvägsingenjör, anonym.