Flera LO-fack kräver högre löner till lågavlönade
Flera LO-förbund visar sina kort inför den kommande avtalsrörelsen. Senast i raden är Handels, som ställer upp på att industrin bestämmer hur mycket lönerna ska öka i procent, om det också blir en löneökning i kronor för de med låga löner.
Enligt Handels blir det mer rättvist om de lågavlönade får påslag i kronor istället för procent, i alla fall som procentsatsen är lika stor för alla.
Det framgår av en rapport som Handels tagit fram och som tidningen Arbetet berättat om. Handels anser att det var lättare att få igenom olika löneökningar för lågavlönade och högavlönade fram till 2010 än det har varit de senaste åren. Det beror på att löneökningarna inom industrin blivit mer styrande för övriga arbetsmarknaden.
Låglönesatsning
Även Seko och de andra fyra förbunden i 6F har presenterat egna krav inför nästa år. Sekos ingång i diskussionerna är att få inflytande över de lönekrav som industrin kommer att ställa. Förbundet kräver också en låglönesatsning. precis som Handels,
Förslaget är att alla som tjänar under 28 000 kronor per månad ska få en löneökning i kronor i stället för procent. Det skulle innebära att alla som tjänar under 28 000 kronor får samma ökning i kronor, oavsett lön. Det ger mer till de som tjänar minst och minskar löneklyftorna på svensk arbetsmarknad, enligt Seko.
–Något måste hända om vi ska nå LO:s långsiktiga mål om minskade löneskillnader mellan män och kvinnor och mellan arbetare och tjänstemän, säger Mats Ekeklint.
Gemensamma krav
Förutom att varje enskilt LO-förbund kommer att ha egna krav när de möter arbetsgivarna brukar förbunden sträva efter att komma överens om gemensamma krav. Så även denna gång.
Diskussionerna om de gemensamma kraven, det som också kallas samordning, pågår för fullt. Ett första beslut tas den 23 oktober på LO:s representantskap, där företrädare för LO:s 14 medlemsförbund samlas. De konkreta lönekraven i siffror bestäms i december.
På lång sikt anser Seko att lågavlönade och särskilt kvinnor missgynnats av att industrin sedan slutet av 1990-talet fått bestämma hur höga löneökningarna ska vara. Seko medger att det har gett LO:s medlemmar reallöneökningar, vilket är ett argument för att fortsätta låta industrin bestämma löneökningarna genom industriavtalet.
Men enligt Seko har det också lett till att en stor del av löneutrymmet gått till vinster och till tjänstemännen. Därför vill förbundet vara med och bestämma hur stora lönekraven ska vara. Förslaget från Seko är att industriavtalet skrotas och ersätts av ett förhandlingsavtal mellan LO, PTK och arbetsgivarna.
”Bra diskutera industriavtalet”
Inget LO-förbund utanför 6F har hittills ställt sig bakom kravet på att skrota industriavtalet. Handels och Hotell- och restaurangfacket, HRF, tycker dock det är bra att industriavtalet diskuteras. Handels vill, i likhet med Seko, ha ett starkare LO.
Livs, som är ett av industriförbunden, har tidigare sagt till Sekotidningen att 6F:s förslag att skrota industriavtalet och istället låta LO, Svenskt näringsliv och PTK förhandla fram ett avtal är en farlig väg för svensk lönebildning.
Förutom Handels och 6F-förbunden har Kommunal sagt att förbundet accepterar att industrin bestämmer löneökningstakten även nästa år, om det ges utrymme för extra satsningar för vissa yrkesgrupper, exempelvis undersköterskor.
Tidigare i höst gick Pappers ut och sa att förbundet ska kräva löneökningar på fyra procent för sina medlemmar.
I 6F ingår Seko, Fastighets, Elektrikerna, Målarna och Byggnads.
