EU-stöd för fackliga stridsåtgärder
Det var i november 2004 som Byggnads och Elektrikerna satte den lettiska byggfirman Laval un Partneri i blockad i ett försök att få företaget att teckna svenska kollektivavtal på ett skolbygge i Vaxholm.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menade att blockaden stred mot reglerna om fri rörlighet inom EU. Och Laval un Partneri stämde facken till Arbetsdomstolen, AD.
Strax före jul samma år lämnade AD ett förhandsbesked som gav facken rätt att vidta stridsåtgärder för att få teckna ett kollektivavtal.
Men i april 2005, när målet skulle behandlas slutgiltigt, begärde AD oväntat ett förhandsavgörande från EG-domstolen.
Eftersom det handlar om en ny rättsfråga för EG-domstolen ville de få EG-domstolens generaladvokat att lämna ett förslag till avgörande.
I januari i år hölls muntliga förhandlingar i målet. Då bekräftade alliansregeringen den tidigare, socialdemokratiska, regeringens position: svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.
Generaladvokat Paolo Mengozzis avgörande, som kom i dag, stöder den svenska inställningen.
Han har kommit fram till att fackliga stridsåtgärder får användas för att skydda arbetstagare och motverka social dumpning. Stridsåtgärderna får dock inte vara oproportionerliga i förhållande till slutresultatet.
Även om EG-domstolen inte måste rätta sig efter generaladvokatens förslag, har det stor betydelse för det slutliga avgörandet.
Tidigare har även EU-kommissionen i ett yttrande till EG-domstolen konstaterat att det inte finns någon motsättning mellan den svenska modellen med kollektivavtal och EG-rätten.