När det första steget i den föreslagna privatiseringen tas vill utredaren att Vägverket Konsult och Banverket Projektering slås ihop till ett aktiebolag.
Hon tycker också att Vägverket Produktion kan bolagiseras vid samma tidpunkt.
Däremot föreslår hon regeringen väntar ett år till med att bolagisera Banverket Produktion. Den tiden ska användas till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, bland annat genom att sammanslagningen mellan Banverket Produktion och Banverket Industridivision ska bli färdig.Omställningskostnaderna räknar utredaren med ska bli störst i Vägverket. Några ekonomiska tillskott ska emellertid inte behövas för att genomföra bolagiseringarna, menar Christina Rogestam.

Bolagiseringen av delar av Vägverket kommer att kosta totalt 374 miljoner, varav 222 miljoner drabbar Vägverket Produktion, 119 miljoner Vägverket Konsult och resterande 33 miljoner det som blir kvar av myndigheten.
Bolagiseringen av delar av Banverket blir betydligt billigare: cirka 70 miljoner. Kostnaderna fördelas med 40 miljoner för Banverket Produktion, 25 miljoner för Banverket Konsult och 5 miljoner på det som blir kvar av myndigheten.
De delar av verksamheten som ska bolagiseras har mycket personal. Något minskat personalbehov räknar utredaren inte med, men de som väljer att inte följa med till de nya bolagen riskerar att sägas upp på grund av arbetsbrist.

Utredaren har lagt fram en handlingsplan för bolagiseringen och konstaterar samtidigt att förberedelsearbetet redan har börjat.
Idag fungerar Banverket och Vägverket enligt en så kallad beställar-utförarmodell. Det innebär att Banverket produktion och Vägverket produktion lägger anbud på de uppdrag som verkens beställarenheter lägger ut och därmed konkurrerar om jobben.
Den modellen gillas inte av vare sig regeringen eller utredaren, som menar att det blir problem med konkurrensen som kan ge upphov till korssubventionering av den egna verksamheten.
anita.fors@sekotidningen.se

PENSIONERNA – EN FRÅGA ATT LÖSA
En bolagisering av delar av Vägverket och Banverket får konsekvenser för pensionsförmånerna för de anställda. Den statliga utredaren Christina Rogestam har tagit upp två frågeställningar.
Framför allt handlar det om redan finansierade pensionsförmåner som hänger ihop med anställningen, till exempel lägre pensionsålder.
För de delar som ska bolagiseras inom Banverket handlar det om pensionsrättigheter på 680 miljoner kronor som omfattar 1.638 anställda.
För de delar som ska bolagiseras inom Vägverket handlar det om pensionsrättigheter på drygt 410 miljoner kronor som omfattar 760 anställda.
Christina Rogestam konstaterar i sin utredning att varken SJ eller Telia lyckats lösa pensionsfrågan på ett bra sätt i samband med bolagiseringen
Hon menar att det finns olika tänkbara lösningar för att de anställda ska få behålla sina pensionsförmåner.
Ett sätt vore att omförhandla pensionsförmånerna till en annan typ av ekonomisk ersättning, pension eller lön. Ett annat sätt är att regeringen beviljar en personlig statlig pensionsrätt åt de som omfattas av dagens pensionsförmåner. Ett tredje sätt är att regeringen för över från Statens pensionsverk, SPV, till de nya bolagen.
Utredningen tar dock inte ställning till hur regeringen bör lösa frågan.
Därutöver finns en del pensionsskulder för delpensioner och pensionsersättningar inom de delar av verksamheten som föreslås bli bolagiserade. Det handlar om cirka 30 miljoner för Vägverket och 8 miljoner för Banverket – skulder som utredaren menar kan lösas genom engångspremier i samband med bolagiseringarna.