Facklig information är något som Alexander inte missar. En timme på arbetstid med all personal samlad är en särskilt bra överenskommelse, Vanligast är att arbetsgivarna går med på att facket får träffa medlemmar sammanlagt fem timmar per år. Sällan alla på en gång.

Estrock har avtal med Seko och villkoren är förhandlade. Lönerna ligger på drygt 32 000 kronor per månad, fyra tusen över lägstalönen i väg- och banavtalet.

Lönen ligger på samma nivå som andra underentreprenörer till större bolag, enligt Alexander Ojanne.

Personalkonferens på golfklubb

Estrock arbetar bland annat med Förbifart Stockholms tunnlar, men sysslar inte med sprängning eller tunneldrift.

­–De gör ”bakskuff” som det kallas, de ska göra dränsättning, installation och inredning. Därför är deras löner lite lägre än andra bergarbetare.

Estrock finns på fem tunnelarbeten i Stockholmsområdet och är nummer tre i entreprenadkedjan. Trafikverket och Region Stockholm har i en offentlig upphandling gett uppdrag till bland andra Skanska och SBT Sverige, också kallat Subterra. De har i sin tur anlitat Estrocks ägarbolag, som vänt sig till Estrock. Eftersom Skanska och SBT är medlemmar av Byggföretagen måste de anlita företag med kollektivavtal.

Vilket Estrock, vars ägare bor i Sverige, har.

Avtal med Seko ja, men såvitt Alexander Ojanne vet har Seko inga medlemmar på företaget. Därför han har med sig en medlemsansökan till var och en, utifall att.

–Det är en bra uppgörelse med företaget som jag naturligtvis måste utnyttja. Om det ger medlemmar får vi se, säger Alexander i bilen ut till Körsunda golfklubb i Ösmo.

Där väntar 35 bergarbetare som är på personalkonferens med sin arbetsgivare. Ett bra tillfälle när alla är samlade, och det är obligatorisk närvaro, tycker Alexander.

Tveksam till att stanna i Sverige

Samtliga anställda på Estrock är estländare. Ingen pratar svenska, några engelska. Alexander väljer engelskan och har förberett ett antal powerpointbilder om de avtalsförsäkringar som företaget betalar för genom sitt avtal med Seko.

Avtal som kan ge ekonomisk utfyllnad vid sjukdom, arbetsskada och föräldraledighet. Avtal som ger pension och en summa pengar när en anställd dör. Avtal som omfattar alla anställda, inte bara de som med i facket.

–Det är ett resultat av den svenska modellen, där fack och arbetsgivare kommer överens om vad som ska gälla och staten håller sig utanför så mycket som möjligt, säger Alexander.

Jag har en flickvän hemma i Estland och hon vill inte flytta till Sverige. Så jag stannar inte hur länge som helst.

Virgo, bergarbetare från Estland

Intresset är stort och det blir till sist lite svårt att hänga med för de flesta. En teamledarna, Virgo, blir ombedd att översätta från engelska till estniska.

Frågor kommer om pensionssystemet, om föräldraledighet och föräldrapenning.

Alexander Ojanne svarar:

–Kom ihåg att ni själva måste ansöka hos AFA försäkring för att få del av ersättningarna. De kommer inte automatiskt.

–Om ni går med i Seko kan ni dessutom få hjälp med löner, arbetstider och andra frågor som dyker upp. Ni kan ringa när som helst, men kom ihåg att det gäller för den som blir medlem. Facket är inte en välgörenhetsorganisation.

Flickvännen kvar i Estland

För Simmo Saal och hans kollegor är det mycket information att ta in. Många har arbetat i Sverige i flera år och har börjat känna sig hemma här. Men stanna permanent, nja det är de inte säkra på.

–Tio år kanske, säger Kaupo Sleng.

Några år till, menar Virgo, som planerar att lära sig svenska. Han tycker det är dags för det, bland annat för att det är lättare att göra sig förstådd på svenska.

–Jag har en flickvän hemma i Estland och hon vill inte flytta till Sverige. Så jag stannar inte hur länge som helst, säger Virgo som inte lämnar sitt efternamn.

Simmo arbetar med nya tunnelbanan, andra med Förbifart Stockholm. Alla bor i företagets hus i Ösmo och betalar hyra för rummet.

Alexander är nöjd med besöket, fick ingen medlem direkt men kanske längre fram. Det är inte så vanligt att få anställda arr skriva på direkt.

Han tror att företaget gick med på att låta honom komma för att det är beroende av facket.

”Blir beroende av kompetens utifrån”

–De måste ha kollektivavtal om vi ska godkänna dem som underentreprenörer eller bemanningsföretag och då är det väl bra att ha en bra relation med facket. De behöver oss, helt enkelt.

Alexander Ojanne är inte orolig för att de utländska företag eller arbetare som är här och arbetar ska försämra villkoren för svenska arbetare. Inte så länge de tecknar avtal och följer dem.

Vilket många gör på större projekt.

–Jag är mer orolig för framtida kompetensbrist i Sverige. Om några år kommer vi inte att ha bergarbetare och andra yrkesarbetare som är födda och uppvuxna här. Det är redan så att företagen anställer personer från andra länder för att kompetens saknas. På sikt blir vi beroende av folk utifrån. Det är inte en bra utveckling, säger han. Estniske