Förra året fick fyra av SL:s biljettkontrollanter kroppskameror på prov i syfte att minska hot och våldssituationer. Men också för att ha bevis vid överklaganden.

Nu vill Region Stockholm, som börjat utvärdera projektet, att fler ska utrustas med dem.

– Det fungerar så väl, att vi gärna ser framför oss att det här är något som vi breddar, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd, till SVT Nyheter.

Biljettkontrollanten Kebba Trawally, ordförande för Seko på ISS biljettkontrollen, är en av dem som ingått i testgruppen.

– Jag är positiv till kroppskamerorna. Det har de flesta resenärer varit också, säger han till Sekotidningen.

Kamerorna rullar inte hela tiden, utan sätts på vid kontroller och när resenärer inte har en giltig biljett.

– När vi har stått vid spärrarna har jag märkt att en del personer undviker mig för att de är rädda för att bli filmade. Men vi informerar alltid innan vi gör det. Om vi inte får tillstånd så filmar vi inte. Annars kan det leda till hot och våld, vilket är vad vi vill minska, säger Kebba Trawally, och nämner att hans kollega varit med om två tillfällen när någon bett om att inte bli inspelad.

Tio kameror

Även ombordpersonal på Pågatågen har använt kroppskameror, under en testperiod på tre månader i fjol. Nu har arbetsgivaren Arriva bestämt att det ska bli en permanent lösning för personal stationerad i Malmö och Helsingborg.

– De som har haft kamerorna upplevde sig tryggare. Framför allt minskade de verbala kränkningarna mot den kvinnliga personalen, säger Kenny Bungss, trygghetschef på Arriva.

– Vi kommer nu hyra in tio kameror. Helst skulle jag vilja se att vi får in fler, men vi får först se hur stor efterfrågan blir bland våra anställda.

Arrivas pilotprojektet har utvärderats av institutionen för kriminologi vid Malmö universitet. Resultaten visar att bara ett fåtal resenärer varit negativa.

– En försvinnande liten del har provocerats. Personal har upplevt att kameran är lite otymplig. Den kan tynga ner kläder.

”Behövs fler”

Ola Brunnström, huvudskyddsombud på Pågatågen, tycker det är glädjande att kroppskamerorna ska införas permanent.

– Antalet trakasserier där man kallas hora eller fitta, som sker dagligen, har minskat. Men det är än så länge oklart om kamerorna har någon effekt på hot och våld-ärendena, som vi har runt 400 av varje år. Vi har runt 400 anställda. Jag tror det skulle krävas många fler kameror för att se någon effekt.