Alex Rosén och två andra anställda grävde ned fiberkabel sommaren 2018. Arbetet gjordes i närheten av Svedala i Skåne på uppdrag av en telefoni- och internetleverantör.

Men i mitten av september avbröts jobbet.

– Vi fick ett samtal från ägaren en dag att vi skulle ta våra maskiner och packa ihop dem och dra, säger Alex Rosén.

Företagets ägare lämnade hastigt Sverige för Spanien. Samtidigt hade Alex Rosén och två andra på företaget bara fått någon enstaka månadslön utbetald, flera löner liksom semesterersättning betaldes aldrig ut.
Företaget gick senare i konkurs och ägaren går inte att nå.

Misstänktes för fusk

Samtliga tre var tillsvidareanställda och deras anställningar avslutades aldrig formellt. Men företaget hade ett kollektivavtal (väg- och banavtalet) med Seko.

Alex Rosén, liksom de andra två, vände sig till Seko, som kopplade in LO-TCO Rättskydd för att ansöka om statlig lönegaranti hos konkursförvaltaren, vilket slutade med att Rättskydd tvingades stämma staten.

– Konkursförvaltaren påstod utan grund att de arbetat i företaget under förutsättningen att lönegarantin skulle betala lönerna, säger Annett Olofsson, förbundsjurist på LO-TCO Rättskydd.

–Arbetsgivaren hade möjligen de tankarna. Men det är ingenting som Sekos medlemmar kan lastas för.

Fakta: Vad händer när företag går i konkurs

Företaget kan begära sig själv i konkurs. Även facket kan lämna in en konkursansökan.
Tingsrätten fastställer en konkurs och utser en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren fastställer lönekraven för de anställda. Länsstyrelsen betalar ut via statlig lönegaranti.
Statlig lönegaranti ersätter intjänad lön för tre månader innan konkursansökan lämnades till tingsrätten.
Om det har varit tvist om lönen ersätt även äldre lönefordringar ur lönegarantin.
Även semesterlön omfattas, men under en begränsad tid.
Gäller alla arbetstagare, oavsett anställningsform. Maxtak för ersättning är motsvarande fyra prisbasbelopp (189 200 kronor under 2020).

Annett Olofsson, förbundsjurist på LO-TCO Rättskydd. Bild: LO-TCO Rättskydd.

Varför det fanns misstanke om fusk berodde på att de tre anställda tidigare jobbat tillsammans i ett annat företag, som drevs av samme ägare. Även detta företag hade gått i konkurs och deras löner betalts via lönegarantin. Därför menade konkursförvaltaren att det var ett medvetet upplägg.

– Det här är inte de vanligaste lönegarantiärenden, men de dyker upp ibland. Jag tycker att konkursförvaltaren gjorde en väldigt bristfällig utredning. Det var snarare att konkursförvaltaren fick för sig något som sedan präglade beslutet.

Lämnade fiberbranschen

Två år senare har Alex Rosén och de två andra fått rätt mot konkursförvaltaren, efter att LO-TCO Rättskydd stämt staten och tagit dem till domstol.

– Ingen av oss fick vad vi ville ha. De erbjöd en förlikning som vi gick med på, säger Alex Rosén.

Är du nöjd?

– Visst är jag det, jag är glad av vi fick rätt.

Hur är fiberbranschen att jobba i?

– Jag jobbar inte kvar i den branschen. Det är mycket skit med de här nätägarna (uppdragsgivarna, reds. anm.). Det är många löften om stora utbetalningar för underentreprenörer, sen känns det som att underentreprenörerna inte är värda mycket när det väl kommer till kritan.

Vad gör du i dag?

– Jag är snickare och målare. Det är väldigt mycket skönare. Nu sköter jag mig själv och har min firma. Det är ett bra jobb.

Ägaren, som försvann till Spanien, har han inte fått stå för några kostnader. Detta eftersom hans företag gick i konkurs.

Kan leda till näringsförbud

Enligt Annett Olofsson har staten en så kallad regressfordran på lönegarantin i konkursen.

– Men konkursen är ju i bolaget. Och efter konkursen finns inte bolaget kvar. Det som kan drabba en person som sätter konkurser i system är näringsförbud i förlängningen, säger hon.

Det känns som att man kan komma ganska lindrigt undan?

– Ja, det är ett problem. Vi ser en och annan arbetsgivare som gör på det här sättet ganska länge och beter sig illa innan de får näringsförbud. Det är väl en sanktion som borde klippa till lite snabbare i vissa fall.