Anställda: Bra arbetsplats försämras när transporter flyttas från häktet

Häktet i Helsingborg är en populär arbetsplats, huset är relativt nytt och i trakten känt för sin felmonterade glas- fasad. Det första som möter besökaren är personalens lunchrum och en grön soffgrupp. Till vänster har facken sina lokaler, till höger är ingången till häktet.

Det är full aktivitet i korridorerna på bottenvåningen, medan det inne i häktets lokaler är lugnt och tyst. De flesta intagna har restriktioner och är inte utanför sitt rum särskilt mycket. Promenader sker utan inblandning av personal.

I dag sköter häktets bilförare och avdelningspersonalen alla transporter av intagna till domstolar, sjukvård, optiker och liknande akuta besök. Bilarna står i garaget, förarna finns i huset och kan rycka ut med kort varsel.

Allt fixas på plats.
Snart är allt detta ett minne blott. Från 1 november ska alla planerade transporter från häktet Helsingborg föras över till nationella transportenheten, NTE och en ny organisation bildas.

”Enormt resursslöseri”

NTE – som finns i lokalerna och är integrerat i verksamheten – flyttar ut. Den nya lokalhyran sägs landa på flera miljoner kronor per år.

– Det är ett enormt resursslöseri. Pengarna behövs i kärnverksamheten på häktet, säger Roger Nilsson, regional samordnare för Seko.

Samtidigt är det tänkt att häktet ska fortsätta köra en del akuta transporter.

– Det betyder att två organisationer ska sköta det som en klarar i dag, säger Roger.

Men om häktet ska sköta det akuta transporterna även framöver är inte bestämt, enligt ansvarig chef Jonas Walther.

– Vi är i uppstartsfasen och kan inte svara på så många frågor, säger han.

Något som däremot är klart är att bilförarna på häktet måste söka om sina tjänster om de vill följa med till NTE.

– Det är inte många av oss som söker. Arbetstiderna är sämre på NTE, de har till exempel helgarbete. Det har inte vi hos oss, säger bilföraren Susanne Gedda.

Hon har svårt att se vinsten med att föra över transporterna till en annan organisation.

– Det fina med vårt arbetssätt är att vi ofta har med någon från avdelningen som känner den intagne och som kan göra resan lugnare. NTE:s personal har ingen sådan kännedom.

I värsta fall förändras våra scheman så att dagarna slås sönder. Jag har arbetet i vården och vet hur jobbigt det är med delade turer.

Och när Susanne inte har något att göra kan hon gå upp på en avdelning och arbeta med de intagna. En back-up som kollegorna på häktet uppskattar.

Och vice versa. För Susanne är det en trygghet att veta att kriminalvårdarna på häktet också kör transporter när det behövs.

– Det ger en ovärderlig variation i jobbet, säger Susanne.

Fyra trappor upp i häktet arbetar kriminalvårdaren Marina Boysen på den enda kvinnoavdelningen. Hon håller med Susanne om att en stor fördel med jobbet är möjligheten att både köra bil, och arbeta med de intagna på avdelningen.

– Vi kan inte öppna fönstren och inte vara utanför avdelningen på arbetstid. Transporterna blir ett välkommet andningshål där vi kan röra på oss och få luft, säger hon.

Marina har resursturer två dagar i veckan inlagd i sitt schema och då är det tänkt att hon bland annat ska köra intagna.

– Jag trivs jättebra med mitt jobb på avdelningen, vi gör vad vi kan för att stötta kvinnorna som ofta mår mycket psykiskt dåligt. De behöver prata, säger Marina.

Nationellt beslut

Mötet med kvinnor som är i väldigt dåligt skick, ibland med barnen med sig, tar mycket kraft och i det perspektivet är det än viktigare för Marina att få variation i jobbet.

Men hon befarar också att omorganisationen leder till att det blir färre kriminalvårdare på avdelningen. När arbetsuppgifter försvinner tenderar också personal att göra det.

– Jag vet inte hur det blir. Ingen har sagt något. Jag arbetar dagtid i dag, slutar senast 18 efter ett tiotimmarspass. I värsta fall förändras våra scheman så att dagarna slås sönder. Jag har arbetat i vården och vet hur jobbigt det är med delade turer exempelvis.

Beslutet att föra över transporterna från häkten och anstalter togs för flera år sedan och gäller nationellt. Orsaken var bland annat en idé om att det blir mer effektivt att samla alla körningar på ett ställe. Och att NTE sedan ett par år har i uppdrag att ta över polisens handräckningsärenden.

Organisationen behöver därför vara tillgänglig dygnet runt, veckan runt.

Förändringen är redan genomförd på flera orter. En enkät som Seko genomfört i Stockholm, där NTE flyttat från Kronobergshäktet till Solna, visar att det finns ett missnöje bland personalen med omorganisationen.

Chefen för transporterna på häktet Jonas Walther ser både för- och nackdelar med förändringen.

Han är medveten om att arbetet på avdelningarna blir mindre varierat, och att personalen ogillar det.

– Vi diskuterar just nu om det finns något annat sätt att variera arbetet på. Inget är dock klart, säger han.

Generaldirektören vill inte komma på besök

En fördel med det nya arbetssättet, enligt Jonas, är att det blir lättare att schemalägga möten och liknande när det inte är så många arbetsuppgifter att ta hänsyn till.

Roger Nilsson hoppas för sin del att omorganisationen i Helsingborg blir en ögonöppnare för det resursslöseri som han anser pågår inom Kriminalvården. Lokalhyror i miljonklassen riskerar att dränera verksamheten, samtidigt som personalen får det sämre. Effektivt blir de inte, tror han.

Peter Andersson är ordförande för Seko på häktet. Även han är kritisk.

– En bra arbetsplats riskerar att försämras. Fungerande scheman gå förlorade och den uppskattade variationen i arbetet som kriminalvårdare kan försvinna helt, säger ordförande Peter Andersson.

Han har bett generaldirektören för Kriminalvården att besöka häktet för att få en dialog direkt mellan personal och högsta ledningen.

– Svaret var nej, han vill inte komma hit, säger Peter.