Sekomedlemmar med lägst inkomst betalar procentuellt mer av sin inkomst i medlemsavgift. De med högst mer. Så har det varit i många år.

Men nu har ett nytt avgiftssystem klubbats igenom på Sekos kongress.

– Det primära är att vi ska få ett rättvist system. Konsekvensen blir att några nästa år får högre, andra lägre, säger Sekos nyvalda förbundsordförande, Gabriella Lavecchia till Sekotidningen dagen innan kongressen.

Nya avgifter införs i tre etapper

Nya avgifterna införs i tre etapper – mellan åren 2022-2024. Målet är att medlemsavgiften ska på sikt ligga på runt en procent av inkomsten.

Så här ser förändringen ut i kronor:

I dagens system baseras den högsta avgiften på en månadslön 26 000 kronor. Den ändras till 47 000 kronor. På sikt räknar Seko med att de allra flesta av dess medlemmar kommer att ha en månadslön på över 26 000 kronor.

På Sekos kongress skapade ändringen het debatt. En del menade att det var förhastat att besluta om nya avgifter nu. Risken är att Seko tappar medlemmar, då andra fackförbund har lägre medlemsavgift. Andra lyfte fram att en höjd avgift inte enbart borde finansieras av medlemmar, utan av andra besparingar inom fackförbundet.

– Jag tycker det är bra att en utredning gjorts och att vi är solidariska, men jag känner också att det är fel, säger Frode Burman, fackligt förtroendevald på NCC Infrastructure, och fortsätter:

– Förbundet går back hur mycket som helst, och man har börjat vakna till liv efter flera år. För att täppa igenom det hål som finns har man sålt av en av våra kursgårdar, tagit bort bilar från våra anställda och börjat ta betalt för våra hängavtal. Några av de här sakerna tycker jag är bra, men en del känns inte riktigt genomtänkta. Jag blir lite irriterad. Det känns som att man gått längst ut i organisationen och börjat med det som känns lättast.

Flera ombud ville skjuta på beslutet till Seko-kongressens andra del i höst. Bland andra Håkan Englund, ordförande på Infranord, Ola Fält vid väg och bans branschorganisation och Jan Lahti, ordförande på Seko CSN.

Trots flertalet invändningar röstades förslaget igenom.

”God uppslutning för det här”

Gabriella Lavecchia försvarar nya avgiftssystemet, även om det finns en stor risk för är att medlemmar väljer att lämna förbundet. Om inte förändringen görs kan ojämlikheten att fördjupas och cementeras, menar hon. Dessutom är ändringen förankrad hos medlemmarna.

– Avgiftsutredningen har bestått av företrädare från branschen som kontinuerligt gått tillbaka till sin medlemmarna och ställt frågor. Sen har vi kommit fram till det vi har. Jag skulle säga att det finns en väldigt god uppslutning för det här.

Tillträdande förbundsordförande Gabriella Lavecchia.

Anledningen till varför avgifterna, enligt rapporten från Seko, är orättvis, beror på att inkomstgränsen för den högsta avgiftsklassen varit oförändrad på 26 000 kronor i månadslön. Samtidigt har löneutvecklingen ökat generellt med runt 23 procent sedan 2009 fram till 2019.

De nya avgifterna resulterar också framöver i mer pengar till förbundet och till facklig verksamhet.

Läs Sekos avgiftsutredning här.

Fakta: Vad används avgiften till?

Främst används pengarna till personalkostnader, kringkostnader som pensioner, lokaler, IT, medlemsregister med mera. Och i förlängningen därmed till förhandlingsuppdrag, hjälp vid tvister, studier, rättshjälp, kommunikation, och administration. Utöver detta används pengarna till obligatoriska försäkringar, inkomstförsäkring, samt regionernas arbete, internationellt arbete och Sekotidningen.

Källa: Seko