Trafikverket: Järnvägen ska rustas upp – räkna med fler inställda tåg 2024

Den svenska järnvägen lider av eftersatt underhåll och tågförseningar. Samtidigt som trafiken ökat med 56 procent sedan år 2000 har tiden för att rusta upp spår minskat. 

Nu ska järnvägen dessutom klara stora transporter av soldater och materiell, i och med Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato.

Försvarsmakten har flaggat för att fler järnvägssatsningar behöver göras för att detta ska vara möjligt. Det konstaterar även Jon Sundh som är chef för järnvägsunderhållet på Trafikverket. 

– Vi har ett behov av att göra mer underhåll för att säkerställa status, skick och funktion, säger han.

Fler banarbeten 2024

Redan under påsken ställs många tåg in för att omfattande banarbeten ska kunna göras i bland annat Mälardalen och södra Sverige.

Trafikverkets underhållschef Jon Sundh säger att resenärer får vara beredda på att fler tågsträckor framöver tillfälligt stängs av. Han tror också att det underhållet behöver göras i ett mer industriellt utförande.

– Vi behöver modernare maskiner och mer personal med rätt kompetens. Det behöver bli mer fabrik. Vi behöver effektivisera genomförandet och utveckla våra arbetssätt och affärsformer. För behovet är något helt annat idag, säger han.

Bantekniker på Västra stambanan

Kenneth Nilsson är bantekniker på Västra stambanan, som är Sveriges mest trafikerade tågsträcka mellan Göteborg och Stockholm. Han pekar ut ett annat problem som järnvägsbranschen står inför.  

– I flera år har en gammal generation gått i pension och många ska gå i pension. Men det har inte fyllts på med nya banarbetare. Det är ett enormt problem, säger han.

Kenneth Nilsson arbetar på Infranord, som är ett av de största järnvägsföretagen i Sverige som bygger och underhåller järnväg. På hans arbetsort i Herrljunga har antalet bantekniker minskat de senaste åren. 

– Det har skett på andra ställen också. Det behövs mer personal i hela branschen för att omsätta mer arbete. Arbetet har inte minskat bara för att vi har blivit färre, säger Kenneth Nilsson. 

Han upplever att pressen att prestera mer per anställd har ökat de senaste åren. 

– Det har också blivit vanligare att man vill att vi ska jobba helger och nätter när det inte går så många tåg. Då blir det mindre påverkan på trafiken, men man vill ju också ha helg.  

Eftersatt järnvägsunderhåll

Just nu pågår ett arbete på Trafikverket för att ta ett samlat grepp om järnvägen. Det görs bland annat tillsammans med godsbolag, tågoperatörer, leverantörer och entreprenörer, berättar Jon Sundh på Trafikverket.  

– Vi behöver öka vår förmåga. Vi tittar på att effektivisera underhållet så det blir kortare tider för att genomföra underhåll, säger han. 

Forskare och ni på Trafikverket säger själva att järnvägen lider av en underhållsskuld. Går det åt rätt håll nu?  

– Vi har ökat underhållet och reinvesteringarna, men vi behöver öka både omfattningen och takten, säger Jon Sundh. 

Kommer ta tid

Reinvesteringar innebär nybyggnation av exempelvis spår, ställverk eller kontaktledningar.  

Hur är det med underhållsskulden?   

– Vi har stora mängder eftersatt underhåll. Vi kommer behöva ha en hög satsning för att ta oss tillbaka. Det har varit många år där vi inte har haft satsningar på järnvägsunderhållet. 

Hur lång tid kommer det att ta?  

– Minst hela nästa planperiod. De kommande åren ser vi att mycket måste bytas ut. Vi ska försöka tidigarelägga underhåll, utöka och lägga till åtgärder. 

Med planperiod menas Trafikverkets infrastrukturplanering, och i det här fallet för åren 2026–2037. Statens anslag till järnvägen har under de senaste åren ökat. Myndigheten har begärt mer pengar från regeringen, men inget beslut har tagits om budgeten för planperioden än. 

Sekotidningen har upprepade gånger sökt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för en intervju om järnvägen, men utan framgång.