Emma Frans: Vi måste skilja vetenskap från trams

När forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans har skrivit om kött eller problemen med att koppla ett ökat antal våldtäkter till ökad migration har läsare upprörts. Det förvånar henne.

– Det går inte att stoppa in två saker i samma graf och säga att det ena orsakar det andra. Det har gjorts med antalet häckande storkar och antalet nyfödda barn. Där såg man att det korrelerade perfekt. Det betyder inte att storken kommer med bebisen.

Många blir uppretade

Enligt Emma Frans blir många uppretade när hon vill nyansera vissa typer av fråge­ställningar.

– Till exempel när jag berättat om ny forskning som hävdar att det inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att kött orsakar cancer, säger hon.

Sedan 2016 har Emma Frans skrivit Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet och betat av en mängd ämnen, alltifrån om antioxidanter kan förebygga cancer till om mobilen försämrar vår förmåga att tänka, eller om semestern är viktig för vår arbetsförmåga. 

Jag ville nå ut och dementera felaktigheter. Jag ser det som ett självändamål att popularisera vetenskap, hitta roliga infallsvinklar från det vetenskapliga området på populärkultur eller politiska diskussioner

När det kommer till just semester var slutsatsen att det är en dålig strategi att skippa den – återhämtning är avgörande för vår prestation. 

– Jag är indoktrinerad i det vetenskapliga tänket. Jag har en grundutbildning i biomedicin som gett mig en bred grund att stå på i fysiologi och medicin, hur kroppen och läkemedel fungerar, hur sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas. 

Vann Stora journalistpriset

2017 tog Emma Frans hem Stora journalistpriset i kategorin Årets röst för sin förmåga att förklara vetenskap på ett lätt­begripligt sätt och med humor. I somras debuterade hon som sommarpratare i P1. 

Men det var redan 2013 som det tog fart för Emma Frans som vetenskapsskribent. I samband med att hon skrev sin doktorsavhandling om förekomsten av autism hos barn till äldre pappor, startade hon en blogg.

– Det var i en tid då bloggmediet nästan var dött. Det var dålig tajmning och svårt att få läsare.

”Hävdar att kolloidalt silver kan bota ebola”.

Hon skaffade ett Twitterkonto för att promota sin blogg. Snabbt möttes hon av myter som spreds om vetenskap och medicin, samt falska nyheter och alternativa fakta.

– Personer hävdade märkliga saker om medicin, som att kolloidalt silver kan bota ebola. Jag konfronterades av bisarra påståenden som jag med min utbildning vet inte stämmer. Jag kände också att det vetenskapliga förhållningssättet inte genomsyrade politiska diskussioner. Det var mycket tjafs utan fakta, forskning eller stöd för olika idéer.

Det var då hennes engagemang väcktes.

– Jag ville nå ut och dementera felaktigheter. Jag ser det som ett självändamål att popularisera vetenskap, hitta roliga infallsvinklar från det vetenskapliga området på populärkultur eller politiska diskussioner.

Skriver en barnbok

Och nu kunde tajmningen inte ha varit bättre. Behovet av faktakoll var stort då, liksom nu. I samma veva lanserade Metro Viralgranskaren vars uppgift går ut på att granska nyheter som fått stor spridning i sociala medier. Det fanns samtidigt stor efterfrågan på annan journalistik som förhöll sig till desinformation.

Ju mer aktiv Emma Frans var på Twitter desto fler följare fick hon – och ett stort nätverk att nå ut till. Just nu har hon runt 72 500 följare.  

I dag forskar hon deltid vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, medverkar i Morgon­studion på SVT och föreläser. Under december är hon programledare för Nya Nobel­studion i SVT, där hon gör årets nobelpris greppbara.

Hon har även skrivit två böcker, ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams” (2017) och ”Sant, falskt eller mittemellan?” (2018). Nästa utgivning blir en barnbok – Emma Frans första.

– Det är mitt första skönlitterära verk. Det ska bli en berättelse och ska handla om falska rykten och vetenskap, vilket känns spännande. 

Vaccinmotstånd hotar hälsan

En ständig utmaning är faktaresistens, när någon inte lyssnar på fakta som talar emot ens åsikter.

– Det bottnar i att det är bekvämt att hålla sig fast vid en viss typ av ståndpunkt.

Emma Frans återkommer ofta till motståndet mot mässlingsvaccin, som delvis bottnar sig i teorier om att vaccinet kan orsaka autism. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är vaccinmotstånd en av de tio största hoten mot den globala hälsan.

– Det är lätt att bli sur och tycka att de här personerna är jäkla idioter som utsätter sina barn för fara och att det är osolidariskt mot andra barn som riskerar att bli sjuka. Jag tror det handlar om en rädsla och att det är viktigt att förstå oron och bemöta den.

En annan fråga som hon angripit är den om det stämmer att det kan finnas medicinska fördelar med manlig omskärelse, även för personer som inte lider av några komplikationer.

Den allmänna sanningen har varit att man blir sjuk om vintern när det är kallt för att man är inomhus med människor på en mindre yta

I dag är det lagligt med manlig omskärelse av både medicinska, religiösa och kulturella skäl, men ingreppet får endast utföras av legitimerade läkare. På Centerpartiets stämma beslutades det i september att partiet ska verka för att omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl ska förbjudas. 

Illegala omskärelser

Någon vecka senare avslöjade Svenska Dagbladet att det finns en svart marknad för illegala omskärelser i Sverige. 

Emma Frans blev genast intresserad av ämnet. Vad hon inte var beredd på var alla starka reaktioner efter att artikeln publicerats. Hon kom fram till att det finns fördelar med manlig omskärelse – åtminstone i de delar av världen där risken för hiv är hög.

– Folk blev helt galna av diskussionen. Det var antimuslimska åsikter hos vissa, för andra handlade det om religiös trosuppfattning, säger hon.

Hur kan vi få någon att ifrågasätta sina egna påståenden?

– Det är svårt och därför viktigt att arbeta förebyggande, att lära folk bli bättre på att söka kunskap på ett mer vetenskapligt sätt och att ifrågasätta. Det är där vi kan göra ­någonting. Detta gäller oss alla.

Vad ska vi göra?

– Det är viktigt att inte bara hitta belägg för det som stärker det vi tror på, utan också försöka hitta motbevis, för att sedan värdera vad som är mest trovärdigt.

Ibland blir Emma Frans egna övertygelser omkullkastade. Hon var exempelvis säker på att det var en myt att kallt väder orsakar förkylning. Men efter att ha borrat ner sig i forskning på området tvingades hon tänka om.

– Den allmänna sanningen har varit att man blir sjuk om vintern när det är kallt för att man är inomhus med människor på en mindre yta. Nu finns det nya studier som visar att när man andas in kall luft så påverkas nässlemhinnan på ett sätt som gör att man blir mer mottaglig för förkylningar.