Elias tog striden på SJ om könsneutrala uniformer

Elias blir stoppad av en resenär som behöver hjälp att hitta rätt spår på Centralen i Stockholm. Han fiskar snabbt upp sin mobil, pekar och säger: spår 16, det är ner för rulltrappan och under spåren. Resenären pilar tacksamt iväg mot sitt mål.

SJ inför könsneutral uniform

Nyhet

Elias Cataño Cayetano är tågvärd på SJ, skyddsombud och ordförande för ombordarna inom Seko Klubb SJ Trafik. Den 2 maj klockan 09:00 är det tolv år sedan han började sin provanställning på företaget. Det är precis så han säger, årtal och klockslag.

Bita sig i tungan

När de sex månaderna hade gått och han blivit fast anställd tog han direkt kontakt med facket. Han ville vara med och påverka.

– Jag hade fått bita mig i tungan många gånger den första tiden för att inte säga något som riskerade min anställning. Att vara provanställd är att vara i en beroendeställning, så jag väntade.

Elias har ett starkt engagemang som kombinerar skarpa krav med dialog och det man skulle kunna kalla för ”glimten i ögat”. Diplomati är ett annat ord som verkar passa på Elias arbetssätt.

På så sätt har han vunnit viktiga fackliga segrar och påverkat företagets inställning till bland annat uniformsreglerna, som nu gjorts om igen. För tredje gången sedan 2014 då tågvärden Eva Nilssons förbjudna örhängen satte ljus på frågan.

Shorts och kjol

I somras fick tågvärdarna rätt att bära shorts.

– Ja, inte är det arbetsgivarens förtjänst att reglerna ändrats, säger Elias, som de senaste åren klätt sig i uniform och kjol när han gått med SJ i Prideparaden.

Könsneutrala uniformer är ett måste, anser han, för ett företag som säljer in sig som tolerant till resenärerna med paroller som ”vem du än är, vart du än ska”.

– Då kan man inte ha interna regler som är helt styrda av könsrollerna.

SJ har lyssnat. Numer är det könsneutrala uniformer som gäller på tågen. (Se artikel på sidan 10.)

”Jag har mognat”

Elias Cataño Cayetano kom ut och berättade om sin samkönade relation för sin familj och fyra syskon för några år sedan och det kändes bra. Familjen hade träffat Christian, Elias sambo, men de båda hade inte förklarat sig vara ett par tidigare.

– Är det någon som har problem med det, så är det den personens problem, inte mitt. I det fallet har jag mognat och insett att det inte har med mig att göra.

Erfarenheten har gjort att Elias har lätt att förstå hur det känns att bli diskriminerad och han engagerar sig om det uppstår sådana situationer. Vilket det sällan gör.

– Vi försöker arbeta förebyggande, exempelvis genom att peka på motsägelser i företagets policy när det gäller uniformsreglerna.

”Tolerant arbetsplats”

Han tror också att det hjälper att SJ är en blandad och tolerant arbetsplats. Cheferna är det inte alltid, det finns äldre strukturer kvar. De sitter, som man brukar säga, i väggarna här och där. Strukturer som har smärre likheter med det militära, kommer Elias att tänka på när han berättar om sin tid i lumpen.

Hierarkierna, de subtila, men också de uttalade skillnaderna mellan fotfolket och de som har arbetsledande funktion liknar var- andra i försvaret och på SJ. Behovet av att få visa vem som bestämmer och att få fördelar av sin position kan ibland slå igenom.

Även som inkallad var Elias skyddsombud och lyckades få igenom en del förändringar.

–Vi fick inte möblera om på logementet på grund av brandrisken hette det. Ändå flyttade de som hade befälsrang sina sängar tätt intill väggen utan att något hände. När jag undrade om inte det stred mot brandreglerna eller om vi andra av lägre befälsrang var mer lättantändliga hade de högre befälen inga svar.

Lägger undan glimten

Att skämta, men inte för mycket, kännetecknar Elias sätt att vara. När det är allvar tonar han ner det roliga.

Elias tycker att han vet när han ska använda sig av det ena eller andra för att påverka. Särskilt viktigt i relation till arbetsgivaren.

– Ibland känner jag att det är dags att lägga undan ”glimten” och vara rak. Det kan vara i text, när jag skriver i vårt infoblad, men också när jag möter arbetsgivaren i något särskilt ärende.

Han beskriver ett fall då det inte passade att varken le eller skoja.

– Vi hade ett rehabärende där vi var kallade till ett möte för en uppföljning och så möttes vi av ett varsel om uppsägning. Då är det klart att en annan Elias än den diplomatiske kommer fram. Jag och kollegan som var med gjorde klart för arbetsgivaren att vi inte var nöjda.

Säger ifrån internt

Även internt inom Seko kan Elias säga ifrån. Han är kritisk till hur medlemsdemokratin i den egna förhandlingsorganisationen, Seko SJ, fungerar och stöder ett förslag att se över hur de enskilda klubbarna representeras. Styrelsen har för stor makt i förhållande till medlemmarna, anser han.

– Jag är inte främmande för medlemsomröstningar heller, även i avtalsfrågor. Det finns för- och nackdelar med det, men det är värt att prova.

Egentligen väcktes Elias engagemang mot orättvisor redan när han var tonåring och hans mamma dog. Familjen tvingades flytta från Eslöv, där han gick i skolan, till en annan skånsk kommun.

– Det var i sjuan och jag ville verkligen inte byta skola. Mina kamrater protesterade mot flytten och startade en namninsamling. Tidningen Arbetet skrev om det.

Elias satte sin lärare i en knepig situation genom att be henne skriva på protestlistan. Skolchefen i Eslöv var emot att Elias gick kvar, och chefen i den nya hemkommunen likaså.

– Du vet vad jag tycker, sade hon. Nej, svarade jag, det vet jag inte. Men du kan visa det genom att skriva under.

Tog strid i skolan

Aktionen lyckades och Elias gick kvar i samma skola hela högstadiet. Det var också första gången han hade kontakt med ett skyddsombud, skolan i Eslöv hade elevskyddsombud som hjälpte Elias.

– Det har präglat mitt yrkesliv. Jag har bland annat jobbat på mack och som ungdomsombudsman, och alltid aktiverat mig. Så blev det också när jag fick fast jobb på SJ.

Provanställningen 2007 gick bra och Elias är kvar. Med uniformen på träder han in i rollen som serviceinriktad tågvärd, säger de som sett Elias göra sitt yttersta i svåra lägen.

Värmen förra sommaren är något av det värsta han varit med om. Avstängningar, bränder, omledningar och, som grädde på moset, icke fungerande AC på tågen.

Hur löser du det?

– Jag tar tag i problemet när det uppstår. Jag försöker tänka några steg framåt och förutse vad som kan hända. Erfarenheten visar att det är det bästa. Det går inte alltid, men att hålla fast vid ursprungsplanen brukar vara bäst.

Efter en strulig arbetsdag tar han av sig uniformen och det känns befriande. Det tunga hängs av och han kan tänka på något annat. Som nästa dags frukost. Ägg och kallgröt med sojamjölk och kaffe är favoriterna.

Gillar kallgröt

– Jag går upp tidigt och har förberett allt kvällen innan. Sedan äter jag när jag kommer fram till Stockholm, innan mitt arbetspass börjar. Eller också på något möte. Om man på ett möte hör ett knackande ljud är det jag som ska äta ett ägg.