– Klart vi skrattar på jobbet, annars skulle jag inte jobba kvar, säger Niclas Lundstedt, terminalarbetare på Mertz kombiterminal i Malmö.

Vi träffas en regnig iskall vinterdag. Sekoombudet Lennart Gemkvist möter upp tillsammans med Niclas som är skyddsombud, och företagets vice vd Thomas Jörme. Alla tre är helt överens: En arbetsplats med glada skratt och god stämning funkar bättre än en med en hård och kall atmosfär.

– Självklart går jobbet först, men man arbetar ju inte sämre för att man har roligt också, säger Niclas.

Alla hejar glatt när vi dyker upp, till och med hunden Selma som hör till  inventarierna på stället hälsar lite förstrött.

– Hon ska visst vara med på lönelistan också, säger Lennart med ett leende.

Mertz tog över terminalen för ett år sedan och är nu Sveriges största logistikterminal. Hit kommer containrar och trailrar med lastbil och lastas om till järnvägsvagnar.

– Rena miljövinsten. Vi slipper lastbilar på vägarna och kunden får fram sina varor, säger Niclas.

Jobbet är långt ifrån riskfritt, med tunga lyft och farliga moment när godsvagnar ska växlas.

– Om personalen är glad minskar risken för olyckor. Och om de trivs och känner sig trygga arbetar de ju så klart bättre, säger Thomas Jörme.

Härifrån lastas allt från bananer till järn. Jobbet sköts av 22 anställd som Mertz tog över när de köpte terminalen från Cargonet.

– Ett lyckokast. Det kunde ju varit hur som helst, men det här är ett toppengäng, säger Thomas Jörme. Behöver det jobbas över så ställer folk upp – självklart mot ersättning och frivilligt – men själva inställningen till jobbet är professionell. Och vi har mer än fördubblat vår volym på ett år!

– Och att sjukfrånvaron är på 0,2 procent säger en del om trivseln, säger Lennart Gemkvist.

De festa anställda har varit här i över 15 år och just därför är de viktigt att lotsa in nykomlingar i jobbet och arbetsgänget.

– De får lära sig alla säkerhetsföreskrifter, gå bredvid och komma in i gemenskapen – det brukar funka bra, säger Niclas.

Niclas har jobbat inom järnvägen i 26 år och på just den här terminalen sedan 1997.

– Jag har jobbat på dagis, med barn med särskilda behov och till och med varit snickare men trivs bäst här. Man jobbar ute, rör på sig, har olika arbetsuppgifter under en dag.

– Man kör lok, växlar vagnar, kör truck, kör kran och har fridagar – en perfekt blandning, säger Lennart Gemkvist.

Att stämningen är god märks direkt. Niclas berättar om när han hade sett en film om en psykolog som misslyckades med sin gruppterapi och i ren panik för att rädda situationen skrek: gruppkram!

– Det testade jag nästa dag på jobbet och, jadå, vi fick till en riktig gruppkram med fyra killar, skrattar han. Det skulle man nog testa lite oftare.

– Ett gott skratt är alltid bra men det behövs som bäst när det är som jävligast. När man fryser, det är stressigt och bara trist. Då kan ett skratt fixa hela dagen. Jag skulle kunna jobba med vilket jobb som helst bara jag har kul på jobbet.

Skratt sänker stressnivåerna

Är det sant att man jobbar bättre om man har roligt på jobbet? expert LenaSekotidningen frågade psykologen och skrattexperten Lena Dur Högnelid. – Ja, absolut. Man håller sig friskare och presterar bättre. Skrattet är ett socialt smörjmedel som påverkar samspel, kommunikation, empati och lyssnande. Om man har roligt ökar arbetsglädjen, energin och kreativiteten. Vad händer om man aldrig skrattar på jobbet? – Då får man ett skrattunderskott eftersom man tillbringar så stor del av sin tid på arbetet. Och det kan i sin tur leda till hälsorisker och att man arbetar sämre. Vad händer egentligen när man skrattar? – Skrattet påverkar andning, blodcirkulation, hjärtmuskelns styrka och kondition, musklerna i mellangärdet, de festa grundläggande fysiologiska processer, men det är också. helt avgörande för vårt mentala välbefinnande. Leendet påverkar stressbalansen och därmed vår tankeförmåga och kreativitet, och är en viktig del i kommunikation med andra människor. Kan man öva upp sin skrattförmåga? – Ja, man kan träna sin skrattkondis precis som man tränar andra förmågor. Man kan öva sina skrattmuskler med metoden ”skrattercise”. En enkel hemmaövning är exempelvis att skratta högt när man borstar tänderna. Blir en arbetsplats mer tillåtande om de som jobbar där tillåts skratta? – Absolut, eftersom skrattklimatet påverkar stressnivå, tålamod, lyssnande, problemlösningsförmåga. Har man en väl fungerande och tillåtande arbetsmiljö blir det färre konflikter och man kan lösa dem konstruktivt när de uppkommer. Finns det arbetsplatser som aktivt jobbar med att skratta mer? – Jag är ofta ute p. företag som är intresserade av ”strategiskt arbetsglädjearbete”, att fokusera p. det som behövs för att medarbetare ska m. bra, fungera med varandra och prestera, och där ingår skratt och leenden. Visst finns det en uppfattning om att arbetet inte är seriöst om man inte är allvarlig och fokuserad? – Ja, det är en seglivad missuppfattning. Skratt och leenden stärker tvärtom fokus, tankeförmåga och energinivå.. Omdöme och social kompetens hjälper oss sedan att avgöra hur, när och i vilken mängd det passar. Finns det människor som nästan aldrig skrattar? – Ja, det är ganska vanligt att tappa sin skrattvana. Oftast försvinner de stora skratten först, sedan småskrattandet, sist leendena. Men som tur är kan man f. tillbaka vanan om man vill. Det är en stor del av mitt arbete att hjälpa till med det.