2017 avlöste det ena Metoo-uppropet det andra. Inom Försvarsmakten ställde sig 1 730 kvinnliga yrkesofficerare, reservofficerare, frivilliga, civilanställda, soldater och sjömän bakom #givvaktochbitihop.

I ett gemensamt debattinlägg i Dagens Nyheter presenterades de sina krav och en rad vittneshistorier om kvinnor i försvaret som utsatts för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och övergrepp.

”Tystnadskulturer som säger ”givakt och bit ihop”, och maktstrukturer där härskartekniker blundas för, gör att kvinnor som anmält övergrepp många gånger blivit ifrågasatta – och i vissa fall blivit än mer utsatta. I fortsättningen måste alla anmälningar tas på allvar”, stod det i inlägget.

De fick gehör. Försvarsmakten inrättade en telefonlinje 2017 för anmälningar, som var öppen för både män och kvinnor som utsatts. Samtidigt togs riktlinjer fram för att hantera ovälkommet beteende.

”Göra en anmälan”

Med ovälkommet beteende menas kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt repressalier.

Två år senare, 2019, togs ett beslut om att revidera rutinerna. Anna-Carin Björklund utsågs till projektledare för Utredningsstöd Ovälkommet Beteende, UOB – ett projekt som startade upp i juni förra året.

– Vi gjorde om rutinerna och skrev nya riktlinjer. De förra riktade sig enbart till HR och chefer. Lagkravet är att riktlinjer ska vända sig till all personal. Alla ska känna till var man ska vända sig om man vill göra en anmälan, vad den som tar emot anmälan ska göra och vad som händer med informationen, säger hon.

De nya riktlinjerna ska fungera som utredningsstöd kopplat till anmälningar om ovälkommet beteende, och är ämnad för all personal inom Försvarsmakten, även hemvärnssoldater, civilanställda, frivilliggrupper med koppling till försvaret.

Vid årsskiftet tog projektgruppen över telefonlinjen och sedan dess har någon hört av sig i stort sett dagligen, berättar Anna-Carin Björklund.

Vilka ringer?

– Det är i princip alla. Det kan vara chefer eller medarbetare som undrar hur en anmälan görs. Personen som gör en anmälan kan inte vara anonym. Det är viktigt att den som anklagas vet vem det är som anmält och för vad man blivit anmäld för, för att kunna bemöta anklagelsen.

Det kanske får en del att inte våga göra en anmälan?

– Arbetsgivaren kan inte fullt ut ta sitt arbetsmiljöansvar om informationen är anonym.

Fakta: Seko-medlemmar

  • Drygt 2 000 inom Försvaret är medlemmar i Seko.
  • De arbetar inom Försvarsmakten, FMV, Fortifikationsverket, MSB, samt Försvarsmyndigheterna.
  • Vanliga jobb är inom förråd, verkstäder, service, administration, utbildning, kök, militär personal och tekniska avdelningar.

Källa: Seko

I ett nästa steg ska projektgruppen UOB etablera ett nätverk för Försvarsmaktens 15-20 utredare.

– En rapport efter metoo-uppropet visade att utredningskompetensen i Försvarsmakten behöver utvecklas och här ser vi att de utredare som redan finns är ett bra sätt för att ytterligare kunna bygga kompetens och rusta Försvarsmakten.

”En ögonöppnare”

Thomas Klasson, ordförande i Seko Försvar klubb Svealand, sitter i styrgruppen som tagit fram riktlinjerna.

– Jag är nöjd att det nu finns en utredningsgrupp och riktlinjer som är gemensamma för alla. Det är nu känt att alla har ett ansvar för att agera för en lösning. Ingen kan nu hitta på egna metoder eller riktlinjer, det här är verktyget och verktyget är jättebra.

Hur har behovet sett ut för dessa riktlinjer?

– När metoo kom blev det en ögonöppnare för alla om att det förekommer ett ovälkommet beteende på olika sätt, säger Thomas Klasson, och fortsätter:

– Försvarsmakten har arbetat med värdegrund i flertalet år. Man har inte sett behovet av gemensamma riktlinjer och istället använt andra verktyg för att vi ska vara goda och ansvarstagande människor som ska kunna bete sig mot varandra. Men det har inte räckt i praktiken.

Kontakta UOB för vägledning via ahrc-uob@mil.se eller telefonlinjen 08-514 392 72.