LO: Ta bort karens­avdraget för gott

Möjligheten att söka ersättning för karensavdraget, som ersatte karensdagen 2019, och slippa läkarintyg de första två veckorna ska nu gälla året ut istället för att löpa ut sista september. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet.

LO välkomnar förslaget men vill egentligen att karensavdraget tas bort för gott. Det behövs för att minska ojämlikheten, motverka smittspridningen och förbättra folkhälsan, enligt Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO.

Regeringen har hittills sagt att de tillfälliga förbättringarna av sjukförsäkringen ska återställas när krisen är över.

Kjell Rautio är kritisk till att regeringen hellre ”sänker skatter” – något som regeringen aviserat inför höstbudgeten – än gör långsiktiga förbättringar i sjukförsäkringen. Han lyfter särskilt fram att Sverige är det enda landet i Norden som har en karens vid sjukskrivning.

–Vi ska alltså, som det ser ut nu, från och med årsskiftet återinföra karensavdraget. Det innebär ett stort ekonomiskt avbräck om man har en låg lön, säger Kjell Rautio.

En annan allvarlig effekt av karensavdraget är ökad sjuknärvaro, det vill säga man går till jobbet fast man borde vara sjukskriven.

–Är man sjuknärvarande påverkas hälsan negativt, både för individen och samhället. Dagens sjuknärvaro riskerar att bli framtidens sjukfrånvaro, säger han.

Under coronakrisen har även a-kassan förändrats med höjda ersättningar och lättnader både när det gäller hur länge man ska ha varit medlem och hur mycket man ska arbeta för att få rätt till ersättning.

Även de något som facket välkomnat. Men som regeringen sagt ska återgå till de gamla nivåerna efter krisen.

LO tycker tvärtom att a-kassan behöver höjas ytterligare. Det räcker inte med en högsta dagpenning på 1200 kronor. LO vill att taket höjs till 1385 kronor per dag för de som får inkomstbaserad ersättning.

–Det skulle säkra försäkringen legitimitet hos alla grupper, det vill säga att även de som tjänar bra är beredda att vara med och betala till den, säger Niklas Blomqvist, LO-utredare.

–Och det skulle ge den trygghet som behövs för den som blivit arbetslös, säger han. Vi når också LO:s mål att 70 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning vid arbetslöshet.

Även grundersättningen bör höjas, enligt LO, men inte lika mycket som den inkomstbaserade ersättningen. LO föreslår att högsta dagpenning för en som inte varit medlem i a-kassan bör vara 485 kronor. Den tillfälligt höjda ersättningen under coronakrisen är 510 kronor.

–Vi vill hellre göra det lättare att få ersättning för den som arbetar olika typer av deltid. Det gör man genom att ändra i arbetsvillkoret, enligt Niklas Blomqvist.

Arbetsvillkoret bör andras så att det räcker att ha arbetat 40 timmar per månad för att vara berättigad till inkomstbaserad ersättning, menar LO.

Idag är a-kassan en frivillig försäkring och många står utanför. LO säger nej till en obligatorisk allmän försäkring som omfattar alla. Varför?

–Ett obligatorium löser inte de grundläggande problemen som handlar om att allt för få arbetslösa har rätt till ersättning. Oavsett vem som förvaltar systemet måste kvalifikationskraven förändras, säger Kjell Rautio.

Han menar att den svenska a-kassemodellen med frivilligt medlemskap och fackligt skötta a-kassor leder till att fler går med i facket, vilket i sin tur skapar ordning och reda på arbetsmarknaden.

Även Niklas Blomqvist anser att dagens modell med frivillighet och i huvudsak fackliga a-kassor fungerar bra.

–Tanken med arbetslöshetsförsäkringen är att den ska omfatta de som arbetat och att det ska finnas kvalifikationskrav. Det är svårt att få in i en obligatorisk försäkring. Det som spelar roll är hur kraven är utformade och hur hög ersättningen är. Inte hur försäkringen är organiserad.