Anställda kan bli av med jobbet utan att få veta varför
Den nya säkerhetsskyddslagen kräver att arbetsgivare gör fortlöpande säkerhetskontroll av personalen. Kontroller där den anställde i värsta fall kan bli av med sitt jobb utan att få veta varför. Utredningarna är ofta hemliga och beslut kan inte överklagas.
Fackförbundet ST:s jurist Jessica Berlin är kritisk till att arbetsgivare själva ska få avgöra vilka tjänster som ska vara säkerhetsklassade. Hon befarar att arbetsgivare för säkerhets skull säkerhetsklassar tjänster som inte bör vara det. Det leder till att fler granskas och riskerar sina jobb.
”Risk att fler drabbas”
Fackligt förtroendevalda bör vara uppmärksamma på det och ifrågasätta valet av tjänster, menar hon.
–Arbetsgivaren bestämmer helt vilka frågor som ska ställas till de som söker arbete och till redan anställda som ska prövas löpande. Ger man inte sitt samtycke till de, så riskerar man sin anställning. Risken är att fler kommer att drabbas av detta framöver, säger Jessica Berlin.
ST har gått ut till lokalt förtroendevalda och uppmanat dem att ifrågasätta om det finns saklig grund enligt arbetsrätten om någon blir uppsagd eller omplacerad efter säkerhetsprövning.
Utredningarna som ligger till grund för säkerhetsklassningen är i regel hemliga, även för den det gäller. Det är svårt för den enskilde att få veta varför hen bedöms som en säkerhetsrisk och därmed omöjligt att försvara sig.
”Krävs saklig grund”
Det är dock inte självklart att arbetsgivaren kan säga upp en person genom att hänvisa till hemliga uppgifter. Arbetsdomstolen anser att det måste framgå varför en anställd sägs upp, enligt lagen om anställningsskydd. Det krävs så kallad saklig grund.
–Det kom Arbetsdomstolen fram till i en dom nyligen, säger förbundsjurist Anne Alfredsson på LO-TCO Rättsskydd.
Mats Glavå är lektor i arbetsrätt vid Göteborgs universitet säger att en arbetsgivare kan omplacera en anställd utan att behöva redovisa skälen, men är det en uppsägning, då krävs saklig grund.
–Då kommer arbetsgivaren inte undan med att hänvisa till att det är hemligt, säger han.
Säkerhetsskyddslagen
Säkerhetsskyddslagen är tänkt att skydda rikets säkerhet mot spionage, terrorism och andra brott. Den nuvarande lagen tillkom 1996 men skärptes den 1 april i år.
Personal på säkerhetsklassade tjänster ska genomgå säkerhetsprövning, dels vid anställning, dels fortlöpande.
Skärpningen av lagen innebär att alla arbetsgivare ska ta ställning till om de har tjänster som ska säkerhetsklassas och det är arbetsgivaren själv som avgör det. I regel rör det tjänster där personen har tillgång till känslig information om exempelvis it-system.
Säkerhetsprövningen av anställda består av tre delar. Personlig kännedom, intyg och referenser samt registerkontroll hos Säkerhetspolisen.
Personlig kännedom innebär konkret att den anställde har samtal med arbetsgivaren om sina personliga förhållanden, men även om släktingars och familjemedlemmars liv och leverne. Det kan röra allt från missbruk till domar. Den anställde förutsätts dessutom löpande berätta allt för arbetsgivaren.
