Seko: Överfulla häkten ett hot mot säkerheten
Platsbristen inom Kriminalvården är fortsatt akut. I dag är beläggningen på landets häkten 101 procent och på de manliga anstalterna 98 procent, uppger Hanna Jarl, chef för anstalter och häkten inom Kriminalvården.
Hanna Jarl, chef för anstalter och häkten inom Kriminalvården.
–Vi måste få fram fler platser på kort sikt men hittar inga bostadsrum, därför tvingas vi utöka genom dubbelbeläggning. På så sätt får vi 194 nya platser, säger hon. Vi vill dock ha en långsiktig lösning och hoppas få finansiering av regeringen till att bygga fler anstalter och häkten.
”Risk att hot och våld ökar”
Bara på Kumla ska det bli 56 platser nya platser genom dubbelbeläggning. Seko protesterar mot beslutet. Såväl personal som intagna påverkas negativt, enligt det lokala facket.
– Vi vill inte ha dubbelbeläggning. Risken för hot och våld ökar påtagligt och det kan bli ordningsstörningar. Det blir fler personer på samma yta, svårare att sära på intagna som inte ska sitta tillsammans. Klienternas möjlighet till rehabilitering försämras, säger Thomas Hagsten, ordförande för Seko på Kumla.
På Kumla utökas platserna i två omgångar. Från 1 april i år skapas 30 platser för de som i dag sitter häktade och köar till riksmottagningen. Alla som dömts till fyra års fängelse eller mer tas först emot på Kumlas riksmottagning för utredning. Från 1 september ska Kumla ta fram ytterligare 26 platser. Anstaltern har totalt 400 platser.
Oroligheter på 90-talet
Thomas Hagsten pekar på att Kriminalvården var i en liknande situation i slutet av 1990-talet och att det ledde till oroligheter.
–Vi vill inte ha det så igen, säger han. Även om det blir fler anställda, så sliter det oerhört på kriminalvårdarna.
Hanna Jarl medger att situationen är ansträngd och att det finns en ökad risk för hot och våld. Men hon menar att Kriminalvården kan hantera det, bland annat genom att samarbeta med de fackliga organisationerna.
I vårändringsbudgeten tillförs anstalter och häkten 105 miljoner till mer personal.
Räcker det?
–Det är bara ett förslag än så länge. Vi välkomnar de pengar vi kan få och hoppas som sagt på att få finansiering till att bygga ut såväl häkten som anstalter. Vi har haft ett ökat klientinflöde sedan 2016 och förra året ökade det dramatiskt. Det har vi redovisat regelbundet till vår uppdragsgivare, säger Hanna Jarl.
Har ni varit för försiktiga i era krav på regering och riksdag eftersom ni hamnat i den här akuta platsbristen?
–Vi kanske skulle ha varit tydligare, men vi har sagt till regeringen varje år att antalet intagna kommer att öka, säger hon.
Enligt Thomas Hagsten finns ett tomt hus inne på Kumla, H-huset. Det stängdes för renovering för flera år sedan när en ny säkerhetsavdelning öppnade. Huset har i dag förfallit så att det behöver rivas.
–Om renoveringen genomförts i tid hade vi haft 60 platser. Nu ska vi skapa 56 platser genom dubbelbeläggning i stället, säger Thomas Hagsten.
Semesterperioden känslig
Hanna Jarl menar att H-huset inte uppfyller varken de säkerhetsmässiga, verksamhetsmässiga eller arbetsmiljömässiga krav som Kriminalvården ställer.
–Myndigheten har fört en dialog med Specialfastigheter, säger hon.
Thomas Hagsten påminner om att det snart är sommar och semestertider, vilket innebär att en stor del av den ordinarie personalen försvinner.
–Erfarenhet ger stabilitet och om det blir trångt inne på anstalten och intagna känner sig trängda blir det svårare att hantera för semestervikarierna.
