Så här mycket får du jobba!
Den svenska arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv lägger grunden för vilka arbetstider som gäller. Arbetstidslagen kan ersättas med ett centralt kollektivavtal och det vanligaste är då att hela lagen omfattas av avtalet. Det går också att teckna lokala avtal.
Avtalsbestämmelserna får inte ha sämre skydd än i EU:s regler. Vad som är sämre avgörs av Arbetsdomstolen och av EU-domstolen.
EU-rätten är ett minimiskydd som gäller för alla. Till exempel att arbetstagarna ska ha 35 timmars veckovila (36 timmar enlig svensk lag) och 11 timmars dygnsvila. Rast ska infalla efter max fem timmar. Rast måste ingå om arbetsdagen är längre än 6 timmar.
Veckovilan behöver inte ligga på samma tid varje vecka. Den ska tas ut i genomsnitt under 14 dagar. Alltså kan den börja vecka 1 och sluta vecka 2. Samma sak gäller för dygnsvilan, som kan läggas i början och slutet av ett arbetspass.
I Sverige har vi ordinarie arbetstid på 40 timmar per vecka. I det ska jour räknas in. Arbetstidslagen och EU:s regler säger att den sammanlagda arbetstiden inte får överskrida 48 timmar i snitt under fyra månader.
Enligt EU finns det bara arbetstid, medan vi i Sverige även har andra begrepp. Vi använder både jour och beredskap. Beredskap finns inte i EU-rätten.
Jour och beredskap
Jour – när man befinner sig på arbetsplatsen och beredd att hoppa in. Räknas som arbetstid.
Beredskap – när man är beredd att hoppa in och jobba, men befinner sig i hemmet och har en viss inställelsetid. Regleras i avtal. Räknas inte som arbetstid. Den enda begränsning som finns enligt lag är att beredskap inte får läggas ut när individen har sin veckovila. Man kan inte ha beredskap och veckovila samtidigt.
När det gäller framförhållning bör den anställde bör få veta hur hen ska arbeta senast två veckor i förväg. Enligt Henric Ask, på LO-TCO Rättsskydd bör besked normalt sett komma avsevärt tidigare. Bara i undantagsfall kan besked lämnas senare än två veckor i förväg.
Enligt LO är centrala avtal i regel inte sämre än EU-direktiven. Däremot tecknas ibland lokala avtal som inte alltid tar hänsyn till hälsa och arbetsmiljö. Ofta är det önskemål från anställda och medlemmar att få ihop det sociala livet som gör att vissa avtal eller scheman kan bli mer eller mindre ohälsosamma.
För den som arbetar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal är det arbetstidslagen som gäller. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och avgör vilka undantag arbetsgivaren får göra.
Källa: Arbetsmiljöverket och Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd
