I Sverige finns sju anstalter med den högsta säkerhetsklassen, klass 1. Tillsammans har de 1 433 platser.

Måndagen den 12 augusti hade de 1 434 intagna vilket innebär en beläggningsgrad på 100,07 procent, skriver Arbetet.

Och så har det sett ut flera gånger hittills under 2019. Fram till den 18 augusti låg beläggningen på 100 procent eller mer vid 36 tillfällen, med en snittbeläggningen under året på 99 procent. 

I rapporten Ökat klientinflöde – Kriminalvårdens samlade bedömning och förslag till åtgärder konstaterar myndigheten att: ”En beläggningsnivå̊ som under en längre period är nära eller överstiger 100 procent innebär stora risker i säkerhetsarbetet. Risken för allvarliga incidenter ökar, liksom pressen på̊ medarbetarna.”

Rapporten konstaterar också att antalet intagna kommer att öka, bland annat på grund av straffskärpningar och fler poliser.

Beläggningsgrad

Målet är att ha en beläggningsgrad runt 90 procent. Under 2019 har månadsnittet aldrig gått under 98 procent för klass 1-anstalterna.

Då kriminalvården under samma tid har drabbats av anslagsminskningar halkar man efter de andra delarna av rättskedjan.

– Alla förstår ju att fler klienter i samma miljö får konsekvenser som inte är till någons fördel, varken för klienten, personalen eller myndigheten och samhället i stort. Vi får sannolikt ett sämre resultat, säger Peter Ask, arbetsmiljöansvarig på Seko inom Kriminalvården.

Bra period under sommaren

I nuläget har dock inte antalet allvarliga incidenter ökat enligt honom.

– Vi ser inte av den dokumentation som finns att det skulle handla om någon ökning, utan det har faktiskt varit en fantastisk bra period under sommaren.

Samtidigt påpekar han att det kan finnas ett mörkertal och understryker vikten av att rapportera och dokumentera alla incidenter, speciellt i ett pressat läge.

– När det är tidspressat och överansträngt så är det än viktigare att dokumentera avvikelser, både incidenter och tillbud, annars är det svårt att mäta vad som är en ökning eller vad som är normalt.

Han ser inte heller att den höga beläggningen som leder till hård press på personalen gett några avtryck när det gäller sjukskrivningar.

– Det som är lite anmärkningsvärt är att sjuktalen har sjunkit någon procentenhet just nu. Men det där tar ett tag. Jag skulle vilja säga så här: För att få ett bra svar på den frågan skulle den behöva ställas om ett år för att se konsekvensen av den höga belastning vi har nu, säger Peter Ask.

Lägre ambitioner

Däremot ser han en sänkning av ambitionerna i de kriminalvårdande insatserna, med ett skarpare urval när det gäller vilka klienter som man satsar sina resurser på.

– De som är motiverade att göra en förändring är dem man måste lägga fokus på. Medan de som är omotiverade och befinner sig långt ifrån en förändring är en målgrupp som man kanske inte lägger lika mycket tid och resurser på just nu.

Arbetet har pratat med fackliga företrädare på några av klass 1-anstalterna och de ger en ganska samstämmig bild: riskerna ökar, även om inga allvarliga incidenter inträffat än, personalen blir mer pressad och man måste sänka ambitionerna i verksamheten.

Men även att det blir svårare att hantera incidenter där intagna behöver omplaceras.

Hällbyanstalten: ”Ingen luft i systemet”

– Om en intagen missköter sig och vi måste flytta honom, antingen till en annan avdelning eller till en annan anstalt, då finns det ingen plats någonstans. Det finns ingen luft i systemet för att differentiera intagna vidare, säger Cecilia Nilsson som är klubbordförande för Seko på Hällbyanstalten.

Hon påpekar att det även kan handla om intagna som behöver omplaceras på grund av att de själva är utsatta för hot eller våld och därför behöver flyttas.

– Det blir också väldigt ansträngt för personalen. Ibland kan man behöva bli av med någon krävande intagen för att ge personalen lite andrum, men nu får vi avslag från placeringsenheten.

Kumla: ”Större risk för ordningsstörningar”

På Kumla, Sveriges största klass 1-anstalt med drygt 400 platser, har man varit tvungen att dubbelbelägga, alltså att placera två intagna i samma cell.

I den risk- och konsekvensanalys som gjordes, där man tittade på vad det innebär för verksamheten och vilka konsekvenser det får för personal och intagna.

– Då har vi sagt att på vissa ställen måste vi resursförstärka med personal för att vi ska klara oss. Och det har, i alla fall hittills dags, inte varit något problem. Vi har fått den personal vi behöver, säger Thomas Hagsten, Seko-ordförande på Kumla.

– Men det är naturligtvis något vi måste följa kontinuerligt, då vi ser att när det blir en högre beläggning så är inte ytorna man vistas på dimensionerade. Då måste man också ständigt utvärdera hur det ser ut med klientkonstellationerna. Att man verkligen tittat på det innan man sätter ihop två personer i samma rum.

Trots att det inte skett några allvarligare incidenter kopplade till den höga beläggningen ser han ändå konsekvenser.

– I och med att vi ökar antalet klienter blir det en större risk för att det ska bli ordningsstörningar. De kan yttra sig på olika sätt, men vi ser ju att det blir lite mer bråk och tjafs mellan klienter, men också mot personalen.

Tidaholm: ”Skapar irritation mellan de intagna”

Inte heller Christer Hallqvist, ordförande för Sekos nationella förhandlingsorganisation inom kriminalvården och ordförande för klubben på Tidaholmsanstalten, ser någon ökning av allvarliga incidenter.

– Men det blir alltid påfrestande för personalen när det är så många intagna. Det skapar ju också irritation mellan de intagna också, det finns inget andrum när beläggningen går upp mot 100 procent.

Har du märkt av någon sänkning av ambitionsnivån?
– Nja, det har inte kommit än men det är nog bara en tidsfråga innan det dyker upp, med tanke på att det ekonomiska läget är som det är.

Saltvik: ”Det värsta tänkbara kan ha hänt”

På Saltviksanstalten håller man som bäst på att anpassa en avdelning för dubbelbeläggning med våningssängar i varje rum, 20 platser blir 40. 

– Det kan jag tycka är lite märkligt, varför inte sprida ut det på avdelningarna så att två eller tre rum på varje avdelning blir dubbelbelagda. Då blir inte säkerheten och personalen lidande lika mycket, säger klubbordföranden Peter Hemström.

Han påpekar att det bland annat innebär att de intagna får mindre möjligheter att duscha, i stället för att tio ska dela på en dusch så ska 20 göra det. De ska dela på en spis, de ska dela på allmänna utrymmen och så vidare.

Han ser en stor risk för dem som tvingas dela rum  eftersom man låser in de intagna mellan klockan sju på kvällen och sju på morgonen.

Höstbudgeten lovar 200 miljoner extra.

– Det är alltså tolv timmar och i den tidsrymden vet man ju inte vad som händer. Det kan förekomma både hot, hot om våld, hot om att utföra olika tjänster under de där tolv timmarna. Eller så öppnar man dörren på morgonen och så är det katastrof därinne. Det kan har varit slagsmål och det värsta tänkbara har hänt.

Nu hoppas de alla på mer pengar och en utbyggnad av anstalterna för att lösa situationen. Och signalerna finns.

– Vi hörde för bara några veckor sedan att Morgan Johansson sa att kriminalvården måste prioriteras på ett annat sätt än man gjort tidigare. Satsar man på en myndighet i rättsprocessen så blir det flaskhalsar om de andra inte får samma förutsättningar och det är det som politikerna måste börja förstå, konstaterar Peter Ask.

Och i höstbudgeten lovas faktiskt mer pengar, 200 miljoner extra 2019 och 130 miljoner 2020 enligt ett förhandsbesked. 

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.