Få söker nya ersättningen för riskgrupper
Tre veckor efter att Försäkringskassan öppnade för riskgrupper att söka förebyggande sjukpenning hade 2547 ansökningar kommit in. Betydligt färre än väntat.
–Ja, vi hade räknat med fler sökande än vad det har varit hittills, säger Martin Jonasson, områdeschef för sjukförsäkringen.
I de tidiga prognoserna för hur många som skulle söka ersättningen nämndes allt från 100 000 till 200 000. Den förebyggande sjukpenningen är tänkt att ersätta inkomstbortfall för de grupper som riskerar att bli svårt sjuka av covid19 och därför inte kan arbeta. Den gäller perioden juli till september i år.
När det gäller skälet till att betydligt färre personer än väntat hittills sökt ersättning säger Martin Jonasson att det är för tidigt att säga.
–Vi vet än så länge för lite för att kunna säkert veta varför det inte är fler som sökt hittills. En tänkbar förklaring är att många har hittat lösningar tillsammans med sina arbetsgivare men vi vet inte säkert ifall så är fallet, säger han.
”Inte juridisk hållbart”
En förklaring, som personer i riskgrupp uppgett till Sekotidningen, skulle kunna vara att kraven för att få ersättning är hårt reglerade. I Socialstyrelsens ursprungliga riktlinjer för vilka diagnoser som ska omfattas fanns punkten ”annat hälsotillstånd som bedöms innebära ökad risk att drabbas svårt vid covid 19”.
I den förordning som regeringen antog i juni, och som ska styra Försäkringskassans arbete, togs den punkten bort. Den ansågs vara för öppen för tolkning av enskilda läkare.
I ett mejl till Sekotidningen förklarar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att det inte är juridiskt eller praktiskt hållbart att ha en sådan formulering i regelverket.
Han skriver:
”Det är inte möjligt ur ett praktiskt perspektiv att lämna hälsotillståndet öppet för tolkning för varje individuell läkare eftersom Försäkringskassan i sådana fall måste göra medicinska bedömningar av varje sådan ansökan.”
Krav på dubbla diagnoser
Om ersättningen som den är utformad idag är tillräcklig är något som regeringen fortlöpande analyserar.
”Regeringen behöver få en klar lägesbild av behovet av ersättningarna och kommer följa utveckling noggrant och vidta de åtgärder som behövs.”
Martin Jonasson delar regeringens uppfattning att det är praktisk och juridiskt svårt att ha öppna kriterier för rätten till ersättning.
–Det skulle innebära mycket arbete, det skulle framför allt vara väldigt komplexa medicinska bedömningar som vi skulle behöva göra. Den typen av bedömningar har vi inte förutsättningar och kunskap att utföra.
Personer i riskgrupperna som Sekotidningen talat med säger att de avstått från att söka ersättningen efter att de fått besked av Försäkringskassan att de sannolikt inte ingår i målgruppen. Bland annat mot bakgrund av att regelverket håller sig snävt till vissa diagnoser och inte lämnar utrymme för tolkning. Det krävs dessutom, i många fall, att den enskilde har dubbla diagnoser för att få ersättning.
Sekotidningen har berättat om Victoria Älverstad som har en lungsjukdom och som, enligt vad Försäkringskassan sagt till henne, sannolikt inte omfattas av ersättningen. Det beror på hon inte har dubbla diagnoser i enlighet med förordningen. Hon planerar trots detta att söka ersättning för en kortare period.
Seko har kritiserat regeringen för att tagit så lång tid att få fram en ersättning till de som inte får hjälp och stöd av sin arbetsgivare under pandemin. Sekos ordförande Valle Karlsson menar att det i första hand är ett ansvar för arbetsgivarna att lösa arbetsmiljöproblem.