Skyddsombudet Nils Josephsson bad Arbetsmiljöverket om hjälp.

För tre år sedan upptäckte Nils att det dammade väldigt mycket när spårvagnarna på depån i Ulvsunda fylldes med sand. Dammolnen spreds ut i lokalen och med tiden blev det bara värre. Han tänkte att det inte kunde vara rätt.

– Jag började läsa på och förstod snart att dammet måste bort. Det innehåller hälsofarligt kvarts, som i de flesta fall leder till stendammslunga, säger Nils Josephsson, skyddsombud på Arrivas spårvagnsdepå i Stockholm.

Återkom inte fast de lovat

För ett år sedan tog han upp problemet med Arbetsmiljöverket när de var på inspektion i en annan fråga. De lovade återkomma, men han hörde inget.

Då vände han sig direkt till arbetsgivaren, Arriva, och bad om åtgärder.

– Dammet måste bort och jag begärde att Arriva skulle följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Där står det klart och tydligt vad arbetsgivare som hanterar kvarts måste göra.

Arriva följde inte alla föreskrifter.
Nils vände sig åter till Arbetsmiljöverket. Den här gången med en formell begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagens paragraf 6:6a.

Utrustningen fungerar helt enkelt inte. Systemet ska vara slutet och det ska inte läcka ut något damm alls.

Det blev inspektion i slutet av januari i år. I april fick Arriva en underrättelse om att företaget måste vidta åtgärder, med hot om vite.

Arbetsmiljöverket har åtta krav, där tekniska åtgärder för att helt få bort kvartsdammet är det viktigaste. Arriva ska också utbilda personalen i hanteringen, rengöra maskiner och annat material, och inte minst undersöka och riskbedöma. Andningsskydd är den sista åtgärden när inget annat fungerar.

Kvartsdamm är en av de största arbetsmiljöriskerna som finns och all hantering är hårt reglerad i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns en lång historia av sjukdomar och arbetsskador förknippat med stenbrott, tunnlar och asfaltarbete.

Sand innehåller kvarts

Även sand innehåller mineralen kvarts och den finns kvar trots att sanden tvättas innan den når spårvagnarna.

Att problemen finns i Ulvsunda är egentligen helt onödigt som Nils Josephsson ser det.

Depån är ny, togs i bruk 2016, och kostade 1,2 miljarder att bygga. Regionen och trafikförvaltningen SL stod för bygget, Arriva driver anläggningen.

Nils Josephsson var med i planeringen av depån och blev lovad att sandspåret skulle vara inbyggt och att påfyllningsutrustning- en skulle vara tät.

–När allt var klart fanns ingen vägg och påfyllningen fungerade inte som den skulle.

Den kvartshaltiga sanden används i spårvagnarna för att de ska kunna bromsa effektivt. Det kommer ut en liten hög sand direkt från vagnarna ner på spåret, i gamla vagnar måste föraren göra det manuellt. I nya sker det automatiskt.

Jobbar med sandmoped

Det är en gammal metod som inte går att ersätta med ny teknik, enligt branschen. Däremot finns teknik som gör att påfyllningen inte ger ifrån sig något damm. I verkstaden i Ulvsunda fylls sand i vagnarna på ett särskilt spår, och med en så kallad sandmoped, en låda på hjul.

– Det dammar vid sandpåfyllningen i vagnarna, det dammar när mopeden fylls på, och när den stora silon sprider sanden till munstyckena vid det särskilda spåret, säger Nils Josephsson.

Han fortsätter:


– Utrustningen fungerar helt enkelt inte. Systemet ska vara slutet och det ska inte läcka ut något damm alls.

I de äldsta vagnarna i Göteborg fylls sanden på inne i vagnarna.

På bilder från verkstaden kan man se att sandpåfyllningsslangarna är lagade med silvertejp och att det puffar ut damm vid påfyllning av vagnarna. Även de silor där sanden förvaras inomhus läcker, det kommer ”puffar” av damm för att lätta på trycket. Två silor står inne i lokalerna.

Sekotidningen får inte tillstånd att besöka lokalerna. Arriva menar att så länge Seko har tvister i Arbetsdomstolen, varav en handlar om skyddsombudet Nils Josephssons omplacering, så är företaget inte intresserat av att släppa in tidningen.

Väntar på svar från Arriva

Dammet har mätts och visat höga kvartsvärden, hur höga har Nils ännu inte fått veta.

När vi ses i början av året har han precis vänt sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp. Andra gången väntar han på Arrivas svar på Arbetsmiljöverkets underrättelse.

Arriva uppger att de ska svara på alla krav, men att företaget först ska förhandla med SL om vems ansvar det är att åtgärda de brister som finns

Samtliga spårvagnsföretag i Sverige använder sand till att bromsa tågen. I Göteborg har Kommunals skyddsombud på Göteborgs spårvägar länge kämpat för att få förbättringar. De har arbetat med frågan i åratal utan att få någon rätsida på problemet. Skyddsorganisationen har mer eller mindre gett upp sin kamp mot dammet.

I Göteborgs spårvagnsdepå sker sandpåfyllningen i tvätthallen.

Då Sekotidningen är på besök i Göteborg i början av april i år berättar personalen att ett nytt system för sandpåfyllning köptes för några år sedan och då fanns möjlighet att skaffa ett helt slutet system. Men Göteborgs spårvägar valde en billigare variant, som inte sluter tätt vid påfyllningen.

– Ingen lyssnar på oss på golvet, säger en av rangerarna som var med på ett besök i Finland där de fick se en fullgod utrustning. Han säger också att han och kollegerna är oroliga, men att de fått veta att värdena är okej.

Hade höga värden

Mätningar som företagshälsovården gjort visar att verksamheten låg på gränsen av de hygieniska gränsvärdena. En av de anställda som arbetade med sanden ett helt nattpass, helt enligt rutinen, fick mycket höga värden, något som dock avfärdades av arbetsgivaren.

– De ansvariga sade att de inte skulle bry sig om mina värden, påstod att jag manipulerat utrustningen, vilket jag naturligtvis inte gjort, säger han till Sekotidningen.

Kommunens slutsats 2016 blev att spårvagnsverkstaden klarade kraven. Därefter har inget hänt. En ny depå är på gång och då hoppas Kommunals företrädare att det ska bli bättre.

Kvartsdamm

Kvartsdamm är finfördelat och tränger in längst ut i lungblåsorna. När lungan inte kan göra sig av med den främmande partikeln kapslas den in. Lungan förlorar då sin elasticitet och syreupptagningsförmågan minskar. När det sker har man fått stendammslunga/silikos. Kvartsdamm kan också leda till lungcancer och KOL.

För några år sedan föreslog Arbetsmiljöverket att gränsvärdet för kvartsdamm skulle halveras, från 0,1 till 0,05 milligram per kubikmeter luft. Men så blev det inte. Myndigheten lyssnade för mycket på arbetsgivarna, ansåg kritikerna. Industrin ansåg att det är för dyrt att sänka värdet.