Almega: ”Svårt hitta lösning för alla”
När det gäller teleteknikernas tillgång till toalett och rastlokaler för att äta mat i lugn och ro tror Johan Mann, förhandlingschef på Almega it-och telekomföretagen, att det är något företagen löser ganska bra lokalt.
–Det är svårt att säga att det ska finnas en gemensam lösning för alla företag, situationerna ser väldigt olika ut. Vi har inte uppfattat att det har varit en fråga lokalt på central nivå så vi har inte gjort någon fullständig kartläggning över hur det ser ut, säger han.
Toalettbesök är ett mänskligt behov, borde det inte gå att lösa?
––Sker arbetet i tätorter finns det tillgång på toaletter. Handlar det om reparation av tele- eller kommunikationsledningar på en mer avlägsen plats är det såklart svårare. Men vi har inga tvistefrågor om det, så jag har inget svar på frågan.
Sekos medlemmar upplever ofta att de inte kan ta matraster på ett sätt som ger den vila som det är tänkt enligt lagen. På den obetalda rasten är det meningen att den enskilde ska kunna lämna arbetsplatsen. Det är ledig tid.
”Rasten är viktig”
Att ta sin medhavda macka i bilen, som många tekniker gör, är ingen riktig rast, menar Seko och kräver därför att det ska gå att byta ut rasten mot måltidsuppehåll, en paus på betald arbetstid.
Johan Mann invänder att det redan går att träffa överenskommelse om att byta ut rasten mot måltidsuppehåll, om det finns behov av det. När någon är sjuk eller vid arbete som krävs att det utförs kontinuerligt kan det bli nödvändigt för att hinna med arbetet.
Vi vill inte hamna i ett läge där vi reglerar frågor såväl i lag som avtal. Vi har en reglering redan och en tillsynsmyndighet
Men det är inget han förordar.
–Rasten är viktig för återhämtningen. Under måltidsuppehåll ska medarbetaren omedelbart vara tillgänglig för arbete, eller arbeta under tiden som man äter. Det är inte vanligt i vår bransch.
Sekotidningen träffar Johan Mann i början av mars på Almegas kontor i centrala Stockholm. Telekomavtalet, som bland annat omfattar teletekniker och personal i telebutiker, löper ut om några veckor. Intervjun sker mitt under brinnande förhandlingar.
Någon vecka efteråt blir det dock klart att alla avtalsförhandlingar ska flyttas till hösten. Coronaviruset har ställt allt på ända. Kraven kommer dock, sannolikt, att vara desamma hösten 2020 som de varit hittills. Förhandlingarna fryses.
Ett av Sekos viktigaste krav i förhandlingarna om löner och villkor är att få arbetsmiljöavtal i alla branscher. Avtal skulle öka fackets möjligheter att få igenom förbättringar i arbetsmiljön, menar Seko. Skyddsombuden kan driva arbetsmiljöfrågor i enlighet med arbetsmiljölagen men har ingen möjlighet att få hjälp av facket. Arbetsmiljölagen bygger på att parterna kommer överens i samförstånd.
Nej till arbetsmiljöavtal
Ett arbetsmiljöavtal skulle få ökat tryck i frågorna, helt enkelt, men det är arbetsgivarna i allmänhet inte är intresserade av, enligt Johan Mann.
–Vi vill inte hamna i ett läge där vi reglerar frågor såväl i lag som avtal, säger han. Vi har en reglering redan och en tillsynsmyndighet. De arbetsmiljöregler som finns är viktiga och de ska givetvis följas.
Han tycker inte att arbetsmiljöfrågorna går att jämföra med arbetstidsreglerna och andra lagar där det uttryckligen står att parterna kan komma överens i avtal.
–Arbetsmiljölagen öppnar inte för det.
Johan Mann har arbetat med förhandlingar i branschen i drygt sju år, med ett par avbrott för andra jobb. Han menar att it- och telekombranschen är central för samhället på ett helt annat sätt än tidigare.
Ett av Almegas krav i förhandlingarna är att den ordinarie arbetstiden ska läggas ut över ett helt år istället för som idag över en fyraveckorsperiod.
–Då kan du förlägga den ordinarie arbetstiden på ett sätt så att mer arbete kan ske när det behövs och mindre när det behövs mindre arbete. Det gör också att företagen inte behöver använda sig av lika mycket övertidsarbete.
Det blir billigare för företagen?
–Ja det kan det bli i och med att man kan planera arbetstiden bättre.
Vad får arbetstagaren ut av det?
–Idag jobbar medarbetaren mer övertid, men aldrig mindre arbetstid. Med flexibilitet blir det perioder då det blir lugnare. Tanken är ju att det fortsatt ska vara 40 timmar i genomsnitt även om vi skulle utöka perioden under vilken vi beräknar det genomsnittet.
Hoppas att du tyckte artikeln var intressant. Följ Sekotidningens nyhetsbrev för fler bra artiklar.