Allt grövre våld när unga fritas från ungdomshem

–Vi har haft fritagningar tidigare, men med andra vapen, som knivar och hammare. I år är det första gången som vi känner till som man använt skjutvapen. Det är förstås mycket oroande, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko på Sis.

Den första fritagningen skedde på Stigby på Visingsö i juni. Den andra skedde förra veckan på Råby, utanför Lund. Ingen av institutionerna har några stängsel eller andra skydd som försvårar för utomstående att ta sig in på området.

Skjutvapen

De två som fritogs från Råby var dömda till sluten ungdomsvård och befann sig på en låst rastgård med två anställda. Enligt Sis kom två maskerade män fram och bankade på gallergrinden till rastgården. Männen riktade skjutvapen mot personalen och krävde att de skulle öppna.

Personalen hotades med skjutvapen och lämnade ifrån sig nycklarna. Ingen kom till skada.

–De larmade förstås, och fler i personalen kom springande, men ingen kunde göra något, säger Frida Strandberg Landin.

Seko har länge pekat på att säkerheten på institutionerna är bristfällig. Många saknar skydd som staket eller övervakningskameror. Det är personalbrist och gamla lokaler vilket gör att det är svårt att bedriva verksamheten på ett bra sätt, menar facket. Hot och våld har ökat, liksom förekomsten av droger.

Seko kritiserar också att ungdomar får ha mobiltelefoner och därmed kan kommunicera relativt fritt med omgivningen.

–Det underlättar fritagningar. Vi vill att rätten att ha mobil ska kunna begränsas genom att få till en lagändring, säger Frida.

Sis har lyssnat på facket när det gäller krav på ökad säkerhet och sedan hösten 2019 börjat ett arbete för att bygga upp en särskild säkerhetsavdelning på myndigheten. Något som inte funnits tidigare. Ett förslag presenterades i dag för de fackliga organisationerna.

Seko hoppas nu att tempot i det arbetet ska öka efter det som hänt i sommar. Och att regeringen skjuter till pengar så att det kan bli verklighet.

Saknar personal

Fritagningarna med skjutvapen är något nytt, som egentligen inte är så förvånande, enligt Fria Strandberg Landin.

–Vi är en spegel av samhällsutvecklingen och de unga som kommer till oss har allt oftare ett tungt våldskapital, de har begått svåra brott och är i vissa fall med i gäng.

–Det är en utmaning för oss, som ska behandla och få dem att bryta med det kriminella livet, säger hon. Vi har metoderna och kan behandla alla, det är Sekos uppfattning, men inte resurser att genomföra arbetet. Vi stupar vid mållinjen på grund av underbemanning bland annat.

Martin Rapp är förhandlingsansvarig för Seko Sis i södra Sverige. Han håller med Frida Strandberg Landin om att det som hänt är en spegling av samhällsutvecklingen. Han är dock inte lika säker på att det finns behandlingsmetoder som kan klara de svåraste ungdomarna, de som är fast i gängen och som har begått grova brott.

­–Vi ska motivera dom, som ofta har dålig skolgång, att ta ett jobb på Mc Donalds och leva ett vanligt liv. Mot det ställs ett liv där de kan tjäna 50 000 på en helg genom att begå brott, sälja narkotika exempelvis, säger han.

–Vi kanske måste diskutera hur vi ska arbeta med den här gruppen som är dömd till sluten ungdomsvård. De ska inte sitta i fängelse, men möjligen ha egna institutioner. I dag är det enda som skiljer i behandlingen mellan dem och andra unga att det krävs mer pappersjobb.

I en kommentar till det som hänt säger Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark att arbetet med att bygga upp en säkerhetsorganisation snart är klart.
– Jag fattade i höstas beslut om ett säkerhetsprojekt och slutrapporten ska levereras inom kort vilket jag välkomnar. Det är helt nödvändigt att vi kan rusta oss. Vi ska inte ha en arbetsmiljö där våra medarbetare utsätts för väpnade fritagningar på detta sätt.