Dramat på anstalten utanför Eskilstuna pågick i nio timmar innan båda kriminalvårdarna hade släppts. Ingen skadades fysiskt.

– Det kom från ingenstans och allt gick jättefort. Jag blev väldigt rädd först, men slappnade av en aning medan timmarna gick. Vi visste inte vad som väntade oss, berättade Elin för Sekotidningens reporter i en artikel från sommaren 2021.

I dag mår de flesta bra och det finns ingen större oro för att det som hände ska upprepas.

– Det finns alltid en risk, varje gång vi går in på en avdelning görs en riskbedömning, säger Cecilia Nilsson. Det är ingen skillnad från tidigare.

Tror inte på nya gisslantagningar

Hon tror inte att risken för nya gisslansituationer är särskilt stor. Övriga intagna på den drabbade avdelningen var emot planerna, som de enligt Cecilia Nilsson kände till. En del protesterade till gisslantagarna under händelsen.

– Alla intagna vet att en så allvarlig händelse kan leda till kollektiv bestraffning, och det är inget någon önskar.

LÄS OCKSÅ Historiskt när egna förhandlarna löste gisslandramat på Hällby

De båda gisslantagarna använde bland annat rakhyvlar som vapen och det har diskuterats om anstalterna ska ha andra regler för användningen av hyvlarna.

Än så länge har inga beslut fattats.

– Inget har hänt. Det är inte lätt heller. Intagna måste kunna raka sig på något sätt.

Tar inte klagomål på allvar

Kriminalvården tillsatte en egen utredning efter gisslansituationen. Utredarnas slutsats är att Hällby visserligen gjorde ett bra jobb, men att det finns lärdomar att dra.

Utredarna kritiserar en del av personalen för att de trivialiserar klagomål från de intagna. Att det betraktats som ”kalsongfrågor”. Cecilia Nilsson tror att det specifikt handlar om ett par personer och att det inte är en utbredd attityd bland de anställda.

– Det får inte vara något maktmissbruk från personalens sida, jag tror att de intagna kanske har för lite sysselsättning och att det skapar tristess. Vilket leder till mer klagomål, på mat till exempel.

En lärdom från händelsen som Cecilia Nilsson vill lyfta fram är att de larmövningar som Hällby har regelbundet sannolikt gjorde att man klarade gisslantagningen så pass bra.

– Vi agerar på övningarna som om det vore skarpt läge och det har haft effekt. Det är lätt att tro att man ska bli paralyserad, men det blev vi inte.

Efter gisslandramat

Efter gisslantagningen i juli 2021 tillsatte Kriminalvården en egen utredning.

Utredarnas slutsats är att Hällby visserligen gjorde ett bra jobb, men att det finns lärdomar att dra. De föreslår dels en översyn av klass 1-anstalternas verksamhet för att se om de till exempel tolkar centrala regler olika och om de i så fall bör bli mer lika. Dels att det tas fram riktlinjer för hur rakhyvlar ska användas på klass 1-anstalterna, samt hur användningen ska kontrolleras.