Nio personer i den lokala ledningsgruppen på Skänningeanstalten fick varsitt brev på anstalten som innehöll en patron.

Breven öppnades inte av personerna själva, och omhändertogs senare av polis som har inlett en förundersökning om grovt olaga hot.

Vid ungefär samma tidpunkt blev en anställd i region Väst hotad när en man ringde på hemma hos personen.

”La locket på”

Christer Hallqvist, ordförande för Seko Kriminalvård, säger att två incidenter inte är en trend, men att man ändå är oroad över utvecklingen. Facket är dessutom kritiskt mot Kriminalvårdens hantering av hoten mot ledningen på Skänningeanstalten. Exempelvis att personalen inte informerades om händelsen på Kriminalvårdens intranät.

– Här la man locket på och försökte tysta ner det inträffade, säger Christer Hallqvist.

– Det är bättre med öppenhet och transparens. Sådana här saker sprider sig ändå och skapar oro bland personalen.

Porträttbild på Christer Hallqvist, som är ordförande för Seko Kriminalvård
Christer Hallqvist, ordförande för Seko Kriminalvård.

”Vi stöttar alltid”

Elin Lindskog, chef på sektionen för individsäkerhet och ansvarig för medarbetarskyddet, vill inte kommentera de enskilda händelserna.

– Men medarbetarskyddet gör alltid riskbedömningar, samarbetar med Polisen och sätter in skyddsåtgärder vid behov.

– Vi stöttar alltid den person som blivit utsatt samt ansvarig chef, som har arbetsmiljöansvar.

”Aldrig helt riskfri”

Elin Skog vill inte säga om dessa två händelser hanteras av sektionen för individsäkerhet.

Är fallen ovanliga eller förekommer det liknande händelser inom Kriminalvården då och då?

– Kriminalvården kommer aldrig att vara en helt riskfri arbetsplats. Vi arbetar med
personer som till exempel är dömda för grova våldsbrott eller är gängkriminella.

30 allvarliga fall

2023 rapporterade Kriminalvårdens personal omkring 8 000 fall av så kallad otillåten påverkan. Det kan exempelvis vara hot, våld, trakasserier eller olika slags försök där en intagen eller någon utanför Kriminalvården försöker påverka medarbetaren i sin myndighetsutövning.

Av dessa fall har sektionen för medarbetarskydd hanterat 30 allvarliga händelser.

Hur allvarliga är dessa händelser, som patronerna i breven och besöket i hemmet?

– Det är absolut inte normalt. De flesta hot mot Kriminalvårdens medarbetare sker under arbetstid. Om hoten sker under fritiden har vi rutiner och vi är väl förberedda för sådana situationer, säger Elin Lindskog.

Bör personalen vara på sin vakt efter dessa händelser?

– Nej, att säga att man ska ”vara på sin vakt” kan vara lite olyckligt uttryckt. Det kan leda till att den upplevda risken blir mycket större än vad den faktiskt är.