Yttrandefriheten är en av hörnstenarna i den svenska demokratin. Vi har alla en grundlagsskyddad rättighet att få lämna uppgifter till journalister. Du har också rätt att kritisera saker du tycker är fel på arbetsplatsen.

Men din rätt att uttrycka öppen kritik mot ditt jobb kan begränsas på olika sätt.

Det är olika beroende på om du är privat anställd eller offentligt anställd.

Lojalitet mot medborgaren

Som offentligt anställd har du större rättigheter att lyfta kritik offentligt eftersom du arbetar för det allmänna. Din lojalitet ligger främst hos medborgarna och den offentliga verksamheten i Sverige ska vara så öppen som möjligt. Du har därför rätt att vända dig till journalister med bland annat uppgifter om verksamheten och vad olika politiska beslut innebär. En offentlig arbetsgivare får inte ta reda på vem som lämnat ut information och får inte bestraffa den som gjort det.

Lojalitet mot arbetsgivaren

Privatanställda har inte lika stark yttrandefrihet på jobbet. Som privatanställd har du en plikt att vara lojal mot din arbetsgivare. Exempelvis får du inte tala illa om arbetsgivaren så att den får dåligt rykte, eller avslöja företagshemligheter. Som privatanställd bör du först ta upp kritiken med facket eller med de ansvariga på jobbet och försöka få till en förändring.

– Du har naturligtvis rätt att kritisera företaget, påtala missförhållanden och ta upp saker du upplever är fel. Men i första hand ska du göra det internt, om det inte är väldigt grova saker, säger Dan Holke, vd på LO-TCO Rättsskydd.

Skulle du inte få gehör har också du som privatanställd rätt att kontakta en journalist och lämna uppgifter – du har meddelarfrihet. Journalisten som tar emot tipset får inte avslöja dig om du vill vara anonym.

Jobbet får kolla upp

Men en viktig skillnad för privatanställda är att arbetsgivaren kan försöka ta reda på vem det är som har lämnat ut uppgifter till medierna. Det gäller även om du är anställd på statligt ägda bolag som exempelvis Vattenfall eller Green Cargo. Så får inte en offentlig arbetsgivare göra.

Den 17 december 2021 skärptes den så kallade visselblåsarlagen. Det är förbjudet att bestraffa arbetstagare, både privat och offentligt anställda, som larmar om vissa missförhållanden. Nu krävs inte längre att händelsen ska kunna ge fängelse för att en anställd ska ha rätt att larma. Missförhållandet ska ha allmänt intresse, och det kan handla om till exempel folkhälsa, offentliga upphandlingar och miljöskydd. Visselblåsaren ska inte behöva avslöja sin identitet och ska skyddas från repressalier.

Lite tryggare som skyddsombud

Om du är skyddsombud bör du kunna känna dig lite tryggare att prata med medier, anser Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd.

– Det ligger i skyddsombudets uppdrag att ha lite friare tyglar och kunna företräda sina arbetskamrater. Men i första hand bör man prata med arbetsgivaren eller Arbetsmiljöverket.

Policyn är inte starkare

Många företag och organisationer har mediepolicyer som i vissa fall säger att anställda över huvud taget inte får prata med medier. Men en sådan policy kan aldrig vara starkare än din grundläggande yttrandefrihet, menar Dan Holke.

– Det finns ingen policy som kan hindra dig från att slå larm till myndigheter eller pressen. Det är högst tveksamt om de här policyerna är juridiskt hållbara. De finns väl mest för att skrämma anställda från att prata med pressen.