Reportage

Johan är skyddsombud: Stark personlighet och utbildning ger makt

Cheferna har makten, men makten är inte oinskränkt. Det hänger på skyddsombud och fackliga företrädare att upprätthålla maktbalansen. Johan Mähler använder kunskap, yrkeserfarenhet och pondus som medel i den kampen.

Efter att ha varit skyddsombud i fem år blev banteknikern Johan Mähler förra året huvudskyddsombud på NRC Group, järnvägs- och markentreprenör med 500 anställda. För att lyckas i den rollen säger han att det är nödvändigt att kunna ta förhandlingar och diskussioner med arbetsgivare och chefer av olika rang.

Johan Mähler anser att makten på jobbet hänger ihop med kunskap, både om lagar och regler och om förhållandena på arbetsplatsen. Kunskapen i sig inger respekt och den är ett verktyg att använda.

– Att lyckas i en förhandling förutsätter kunskap. För hur ska jag annars övertyga någon att just mitt alternativ är bättre när jag pratar med någon som kanske har en mycket bättre utbildning och vana än jag har, hur får jag annars över den personen på min sida?

Cheferna har makten

– För till syvende och sist har cheferna makten, jag kan bara tycka eller anmärka på saker och jag kan sätta stopp om jag bedömer att arbetsmiljön är riktigt farlig. Annars är det cheferna och arbetsgivaren som har arbetsgivaransvaret, och därför har makten, säger Johan Mähler.

Han frågar sig hur han kan berätta för en platschef som arbetat på järnvägen sedan 1970-talet och haft höga poster vad som är det bästa ur skyddssynpunkt, och svarar själv.

– Där går man på personlighet. Den blir makten. En svag och konflikträdd person som saknar utbildning kanske inte får igenom någonting överhuvudtaget. En stark person som saknar utbildning kan få igenom en del. Men en stark personlighet som är utbildad kan få igenom väldigt mycket.

Maktförhållandet för sig påmint

Johan Mähler är själv trygg i sin roll, han har erfarenhet och kunskaper och har lätt för att säga ifrån.

– När jag har min gröna hjälm på mig och är skyddsombud, då är jag ganska stor och har makt. Jag använder den inte för att slå på stora trumman hela tiden, då blir det verkningslöst. Men ibland behövs det.

Det finns tillfällen när obalansen i maktförhållandet mellan chef och fackligt engagerad eller skyddsombud gör sig påmind. Ett sådant tillfälle är vid den årliga lönesättningen:

– Det är en olustig känsla det här att man går i klinch med varandra då och då, har olika åsikter och går in och analyserar och pekar på brister i arbetsgivarens och arbetsledningens arbete. Samtidigt som de sätter lön.

Johan Mähler har aldrig satt stopp för arbete, lagt skyddsstopp.

– Jag har aldrig behövt göra det. Jag har fått gehör för mina synpunkter.

Fakta: Skyddsombudsstopp

Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har du som skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp och regleras i Arbetsmiljölagen, 6 kapitlet, § 7.

Håller arbetsgivaren med om att det är fara för liv och hälsa accepteras stoppet och arbetet startar inte förrän det är säkert. Håller arbetsgivaren inte med så kontaktas Arbetsmiljöverket som får avgöra om stoppet ska stå kvar eller inte.

Ofta blir det en inspektion, men det kan också avgöras per telefon.

Båda parter kan överklaga Arbetsmiljöverkets beslut.