Jobbar i ett moln av kvartsdamm
– Vi har en mörk historia här i Södra Sandby, med sex dödsfall på 60-talet. Alla dog av silikos. Vi vill aldrig sätta oss i den sitsen igen, därför ser vi så allvarligt på riskerna nu, säger Bartlomiej Natanek, miljöledare på NCC Roads.
Bilden är inte från olycksplatsen.
Ett moln av damm sprutar ut när Kenneth Björnsson drar igång den mobila stenkrossen. Efteråt är han täckt av ett lager ljust puder, från hjässa till fotabjäll.
– Det här vill man inte få in i förarhytten, säger han och försöker så gott det går att borsta av sig innan han kliver upp i hjullastaren.
Strax innan, på vägen ner till bergtäktens lägsta punkt, möter vi en bevattningsbil som sprutar vatten över vägbanan för att binda dammet. Vi får höra att den kör fram och tillbaka flera gånger om dagen.
– Det går 25 000 kubikmeter vatten om året. Du vet, när det är varmt och blåsigt som idag så torkar det ju upp på 15–20 minuter, säger Bartlomiej Natanek som är miljöledare på NCC Roads.
Vi besöker NCC:s bergtäkt i Södra Sand by utanför Lund. Berget består av kambrisk sandsten, en mycket kvartsrik bergart, här är halten 97 procent.
Enligt beräkningar från år 2000 exponeras cirka 85 000 personer i Sverige för kvartsdamm på jobbet. Det handlar bland annat om stenkrossning, anläggningsverksamhet, tunneldrivning, stenläggning och asfaltverk.
Kvartsdamm är mycket finfördelat och tränger in längst ut i lungblåsorna. När lungan inte kan göra sig av med den främmande partikeln kapslas den i stället in. Till slut förlorar lungan sin elasticitet och syreupptagningsförmågan minskar. Då har man fått silikos, eller stendammslunga som det också kallas. Men kvartsdamm kan också leda till lungcancer och KOL.
Kenneth Björnsson och kollegan Claus Rasmussen har just installerat sig i bergtäkten med sin mobila krossanläggning. Här räknar de med att vara i fem veckor, innan de drar vidare till Tagene bergtäkt i Göteborg.
De jobbar 14 dagar, med lediga helger, i tolvtimmarspass, och är sedan lediga sju dagar. Bor gör de i husvagn.
– Det tar hårt på kroppen att jobba 14 dagar i sträck. Och har man som jag 30–40 mil att pendla är det ingen större idé att åka hem på helgen så jag brukar jobba då också, säger Claus Rasmussen.
Under de fem veckorna i Skåne ska de mala ner 20000 ton gammal asfalt till granulat som ska återvinnas och användas till ny vägbeläggning.
Krossen stannar av någon anledning och Kenneth måste starta om den. Ett nytt dammoln omger honom. Det är vid start och stopp som det dammar mest.
– Då spolas det vatten inne i maskinen och det tar bort mycket av dammet. I de fasta anläggningarna sprutas vatten även på krosset när det kommer ut. Men det går inte med asfaltsgranulatet, för det måste vara så torrt som möjligt.
– Problemet när man krossar gammal asfalt är att man aldrig vet hur mycket kvarts den innehåller från gång till gång, säger Kenneth Björnsson.
Men Bartlomiej Natanek förklarar att asfalten här i Södra Sandby innehåller höga halter, även om han inte vet exakt hur höga.
– Det är skånsk asfalt och här finns mycket kvarts i berget. Här i Södra Sandby är det 97 procent kvarts och det är bland de högsta halterna i landet. Asfalt från västra Sverige är det mycket mindre kvarts i.
– Man tänker ju en hel del på kvartsen, speciellt här där det är så mycket. Men jag går inte omkring och oroar mig för att bli sjuk. Det orkar man inte. Jag gör hälsokontroller varje år och mäter lungkapaciteten och så, säger Kenneth Björnsson.
Alla anställda gör sådana undersökningar, minst en gång vartannat år.
–Det gäller att upptäcka förändringar tidigt. Vi har under året upptäckt några observationsfall. Och då gäller det att omplacera dem så de inte exponeras för kvartsdamm, säger Bartlomiej Natanek.
Han berättar om den gamla onda tiden, på 60-talet, när sex personer som jobbade på anläggningen dog av silikos, eller stendammslunga som det också kallas.
– Man stängde anläggningen då. Så byggde man om fabriken där uppe, säger han och pekar på en stor grön byggnad av korrugerad plåt uppe på krönet.
– Tidigare öppnade man luckorna för hand och då blev man dränkt i damm. Nu är allt automatiserat.
Nyligen trädde en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket om kvartsdamm i arbetsmiljön i kraft. I samband med det har man dragit igång en ett-årig inspektionsinsats inriktad på branscher där arbetarna utsätts för kvartsdamm.
– Vi hade besök av Arbetsmiljöverket här tidigare i år. Men de hade inget att anmärka när det gällde kvartsdammet, säger Bartlomiej Natanek.
Det blåser en hel del när Sekotidningen är på besök. Och när krossen startas om för tredje gången får vi en rejäl vindpust med damm och dieselavgaser i ansiktet.
– Utnyttja vinden, den är din bästa vän. Det brukar jag säga till dem som jobbar här, säger Bartlomiej Natanek medan han flyttar oss till andra sidan, så dammet blåser bort från oss.
Kenneth Björnsson, som också är skyddsombud, tycker att arbetsgivaren visar att man tar riskerna på allvar. Man erbjuder skyddsmasker och annan utrustning till skydd mot dammet.
– Sedan är det ju upp till oss anställda att använda den utrustning vi får. Och det kan det nog dessvärre slarvas lite med ibland.
