Bråda dagar i riksdagshuset

Det är bråda dagar i riksdagshuset med mycket övertid fram till riksdagens högtidliga öppnande. 3 000 flyttkartonger ska bäras runt, lika många skyltar tillverkas och 778 arbetsrum och 254 övernattningsboenden fördelas rättvist.

Här får du träffa några av Sekomedlemmarna som ser till att våra folkvalda kan utföra sitt jobb.

 

Grigorios Papamihailidis jobbar på riksdagens postdistribution.  Men just nu får han hjälpa till med lite allt möjligt.

– Vi hjälper till med flyttkartonger och att tömma våningsplan  och lite sådant.

Men även här finns en del arbetsuppgifter som bara uppstår  efter ett val. Som att byta ut namnen på alla 349 postboxarna som  sitter i korridoren. Och när alla ledamöter är på plats ska de gå  igenom vilka tidskrifter de vill ha och vilka som ska slängas.

– De får ju så otroligt mycket skickat till sig varje dag, säger  Grigorios Papamihailidis och måttar upp en halvmeter ungefär.  – Därför får de skriva upp på en lista vilka tidningar de vill ha.  Resten slänger vi om de har en mak-skylt på sin postbox (makulatur).

 

Bozica Mörk är städare i riksdagshuset. Nu är det flyttstädning som gäller. MP byter lokaler med FP och KD och de tömda rummen ska rengöras.

– Det här är sista rummet på det här våningsplanet. De ska flytta in här idag så det har varit lite stressigt, men det är ingen fara. Vi hjälps åt mellan husen så att alla rum ska bli klara i tid. Vi har jobbat helger också för att hinna. För på tisdag, när det är öppningen, då måste allt vara glänsande, säger hon samtidigt som hon våttorkar soffbordets ben.

I ett annat rum står hennes kolleger och torkar lister, så nog ska det glänsa när riksdagen öppnar.

 

Peter Björklund står i riksdagssnickeriet och övervakar gravermaskinen. Omkring 3 000 nya skyltar ska tillverkas på en vecka. Det är nya namnskyltar och hänvisningsskyltar, och så namnklossar till alla utskottsledamöter att ha på bordet vid sina platser och namnskyltar på varje ledamotsbänk i plenisalen, och så vidare.

– Ja, jag tillverkar skyltar och allehanda andra föremål. Men det är ingen stress. Jag har jobbat här ett tag nu, så det är lugnt.

Nämnas bör att i hans fall är ”ett tag” 24 år. Men det krävs tolvtimmarspass samt helg- och nattarbete för att allt ska blir klart till riksdagens högtidliga öppnande. I vanliga fall börjar hans arbetsdag klockan sju. Men en dag var fjärde år tar han sovmorgon.

– Min stora grej är kvällen efter riksdagens högtidliga öppnande. Klockan fem på tisdagen får jag listan på var alla ska sitta i plenisalen. Då börjar jag sätta upp namnskyltarna. Sedan blir jag klar framåt tvåtiden på natten. Dagen efter brukar jag ta sovmorgon och kommer inte till jobbet förrän klockan åtta.

 

Lise-Lotte Heimerwall tituleras våningsassistent. Det innebär att hon servar riksdagsledamöterna på sitt våningsplan. När Sekotidningen träffar henne gör hon en sista runda i de tömda rummen efter miljöpartisterna. Hon hänger in galgar i garderoberna och lägger ut lappar på skrivborden där hon presenterar sig själv och vad hon kan hjälpa till med.

– Vi får inte göra något med politisk anknytning. Det är viktigt att skilja på det som är riksdagsarbetet och vad som är partiarbetet. Det kan vara om ett utskick ska läggas i riksdagens kuvert eller partiets.

– Då kan det krävas att man har skinn på näsan och kan säga ifrån. Det är särskilt viktigt när det kommer ledamöter som är helt färska.

– Efter valet 2006 kom det ju in så många nya ”nya moderater” så de fick inte plats i samma lokaler. De nyinvalda hamnade här, och då var det High Chaparall må du tro. Men det var roligt, riktigt roligt.

Med nya ledamöter från olika delar av landet uppstår också många frågor som till exempel var man handlar mat.

– Jag borde få provision från Hemköp i city för alla som jag hänvisat dit.

Efter valet ”byter” hon parti för tredje gången. Miljöpartiet flyttar ut och Folkpartiet flyttar in. Hon har tidigare även servat sossar och som sagt moderater.

– Det är alltid lite vemodigt när man byter. Det tar ju nästan fyra år innan man lär känna dem ordentligt, men det är samtidigt väldigt spännande.

Även hon har lagt in mycket övertid efter valet, tolvtimmarspass och helgarbete. Och hon får gå mycket.

– En vanlig arbetsdag går vi 5–7 kilometer, det har vi kollat med stegräknare. Men de här veckorna är det 2–3 mil om dagen. Det känns i benen när man kommer hem.

 

– Just nu är det ett ordnat kaos, säger René Poedtke medan han slänger i sig sin medhavda lunch.

Han är ansvarig för tilldelningen av arbetsrum och vid behov övernattningsrum åt riksdagsledamöterna. Var och en av riksdagens 349 ledamöter har rätt till en sekreterare, samt att varje parti har rätt till tio kanslitjänster. Det gör att René Roedtke ska skaka fram totalt 778 politiska arbetsplatser och fördela dem.

Den slutgiltiga mandatfördelningen var klar lördagen den 20 september, alltså sex dagar efter valet.

– Vi brukar följa opinionsmätningarna för att se på ett ungefär hur vi ska placera de olika partierna. Men i år skedde så mycket på slutet så det var väldigt svårt att förutse. Tre veckor innan valet trodde vi att vi hade allt på plats, men det var bara att riva upp och börja om.

 

Något lugnare har printeroperatörerna i riksdagens tryckeri.

– Det var väldigt mycket innan valet, framförallt skolmaterial. Men nu är det lite lugnare, säger Kaj Gissberg.

En del extra jobb har de ändå inför riksdagsöppnandet. Till exempel ska inbjudningskort, gudstjänstprogram och konsertprogram tryckas. Och det har krävt en del helgarbete.

– Vi var tvungna att vara stand-by i söndags eftersom man inte visste exakt vilka som skulle komma in. Och alla måste ju få inbjudningskort, säger Mikael Smedberg.

 

Lars vestberg är expeditionsassistent och Sekoombud i riksdagsförvaltningen. Tillika är han den som guidar Sekotidningen runt i riksdagshusets labyrintiska korridorer, gångar och kulvertar.

På vägen berättar han anekdoter och förklarar ett och annat. Till exempel om den vackert smyckade öppna spisen i sammanbindningsbanan, som går mellan första och andra kammaren och härrör från tvåkammarriksdagens tid.

– Första gången man använde den upptäckte man att skorstenen mynnade ut precis bakom statyn på Moder Svea på taket. Så det såg ut som det rök ur baken på henne. Den har aldrig använts igen, berättar Lars Vestberg.