Hur vi kommunicerat har i hög grad styrts av den tekniska utvecklingen.
– Pappersbreven kommer utan tvekan att fortsätta minska i antal, samhället använder sig av den teknik som finns, säger Magnus Linnarsson, historiker vid Stockholms universitet.

Han har studerat postväsendets framväxt i Sverige under 1600- och 1700-talen. Redan från början var
det viktigt att nå ut i ”alla provinser och hela vårt rike”, som det står i den första förordningen från 1636.

Postväsendet i Sverige växte fram som ett behov hos staten att nå medborgarna i hela landet. I Europa var det framförallt handelsmännen som behövde kommunicera. I Sveriges skötte bönder
transporterna – gratis – fram till sent 1800-tal. I Europa fanns anställd personal.

Det helt nya med det allmänna postväsendet var att det var öppet för alla som kunde betala. Det första århundradet byggdes det upp postkontor i alla större städer dit man kunde gå och hämta och skicka brev. Det fanns en fastställd tidtabell. Och fasta priser efter vikt och hur långt man skulle
skicka brevet.

Frimärken kom först på 1800-talet och det var då posten började delas ut till hushållen. De första 100 åren var staten inte så noga med att driva postverksamheten i egen regi utan lade ut den på privatpersoner genom kontrakt.

Vid slutet av 1700-talet upptäckte staten att det fanns pengar att tjäna och tog själv över verksamheten. I dag har Postnord ett samhällsuppdrag, men det är fritt fram att starta privata alternativ.