Få saker sprider samma obehag och oro på en arbetsplats som ett utbrott av vinterkräksjukan.

Vilken toa använde kollegan innan han lämnade kontoret akut illamående? Ska han verkligen komma tillbaka till jobbet redan efter två dagar?

– Det fascinerande är att man vet så lite om en så vanlig och välbekant sjukdom, säger Jakob Löndahl, docent vid Lunds tekniska högskola som just har fått pengar för att forska om hur vinterkräksjuka sprids.

Några saker är ändå klarlagda. Här är svaren på de vanligaste frågorna om vinterkräksjukan.

1. Är vinterkräksjuka samma sjukdom som förr kallades maginfluensa?

Ja. Ordet vinterkräksjuka, som togs in i Svenska akademiens ordlista i 2006, är en direkt översättning av engelskans ”winter vomiting disease”. Ordet har allt mer fått ersätta ”maginfluensa”, för att sjukdomen inte ska blandas ihop med den säsongsinfluensa som också brukar drabba Sverige varje vinter.

2. Varför blir man oftast sjuk på vintern?

De virus som orsakar vinterkräksjuka (med samlingsnamnet calicivirus) finns och kan smitta året runt. Men dels har viruset svårare att överleva länge på sommaren, dels är de flesta människor, till exempel förskoleklasser, utomhus mycket mer under sommarhalvåret.

3. När infaller säsongen?

Folkhälsomyndigheten publicerar rapporter om calicivirus vecka för vecka. Normalt drar säsongen igång så smått i november, men den riktiga toppen nås först kring sportlovsveckorna i februari.

4. Blir utbrotten av vinterkräksjuka värre vissa år än andra?

– För fem år sedan skulle jag ha sagt att det finns ett tydligt vartannat-år-mönster, säger Elsie Ydring, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Ena året blev utbrotten måttliga, andra året fick vi en monstersäsong.

– Men de senaste fem säsongerna har utbrotten av vinterkräksjuka varit ganska milda. Viruset uppträder i olika former, och troligen beror monstersäsongerna på att det då har dykt upp nya varianter av viruset. De senaste fem säsongerna har troligtvis samma virusstammar återkommit. Även om man inte blir immun när man har haft vinterkräksjukan får man ett visst skydd i någon månad.

5. Kan man vara immun mot vinterkräksjuka?

Man blir inte immun när man har haft vinterkräksjuka, utan kan få den om igen samma säsong. I en eller ett par månader får man dock ett visst skydd om man skulle utsättas för samma virusstam.

– Men 20 procent av befolkningen bär på en gen som gör att de inte blir sjuka av den vanligaste typen av virus, säger Elsie Ydring vid Folkhälsomyndigheten.

Detta är belagt, det är alltså inte en myt, intygar Elsie Ydring.

– De som bär på genen har dock inte ett absolut skydd – andra, mindre vanliga typer av calicivirus kan göra att de blir sjuka.

6. Hur sprids vinterkräksjuka?

De virus som orsakar vinterkräksjuka smittar från person till person, men också via livsmedel som smittade personer har tagit i eller som har sköljts i smittat vatten. Det är till exempel känt att importerade djupfrysta hallon spred vinterkräksjuka våren 2013. Råa ostron som förorenats av viruset har också visat sig orsaka utbrott.

– När man kräks flyger små droppar med virus ut i luften och hamnar på kläder, toalettstolen och annat, säger Elsie Ydring vid Folkhälsomyndigheten. Viruset kan tyvärr leva kvar på de ytor där det hamnar i upp till två veckor.

Om en person som har viruset på händerna tar på dörrhandtag, vattenkranar och andra ytor som andra människor också kommer i kontakt med, så kan det räcka för att smitta. En liten droppe från en kräkning kan innehålla miljontals viruspartiklar, medan det bara behövs 10 – 100 viruspartiklar för att man ska bli sjuk.

7. Hur skyddar man sig?

De grundläggande råden är att undvika att träffa personer som har vinterkräksjuka, och att tvätta händerna noga, särskilt efter toalettbesök och innan man ska äta.

Handsprit, som numera finns på många arbetsplatser, räcker inte, eftersom de flesta typerna av handsprit inte har tillräcklig effekt mot det virus som orsakar vinterkräksjukan. Grundlig handtvätt med tvål och vatten är däremot effektiv, enligt Elsie Ydring vid Folkhälsomyndigheten.

På en del arbetsplatser finns frottéhanddukar på toaletten. Dem vill Elsie Ydring varna för: Undersökningar visar att de kan innehålla stora mängder virus. Använd alltså pappershanddukar i stället.

Då och då ifrågasätts nyttan av handhygien i artiklar i kvällstidningar och andra medier. Här gäller det att skilja mellan olika smittsamma sjukdomar, säger Elsie Ydring.

– Mot vinterkräksjuka är det absolut meningsfullt att tvätta händerna noga.

Det är också en poäng att stänga locket på toaletten innan man spolar, enligt Elsie Ydring.

– Jag har sett studier som visar att det sprutar upp aerosoler – mycket små partiklar som svävar i luften – när man spolar.

8. Hur länge ska man stanna hemma från jobbet?

Enligt Sjukvårdsupplysningen ska man vänta i minst ett dygn efter senaste kräkningen eller diarrén innan man går till jobbet. För barn i förskolan gäller två dygn (eftersom små barn är sämre på att tvätta händerna).

– Men något riktigt facit finns inte. Därför går Folkhälsomyndigheten inte ut med någon rekommendation om hur länge man ska stanna hemma, säger Elsie Ydring, epidemiolog vid myndigheten.

Elsie Ydring vill inte precisera mer än att man ska kunna äta och dricka normalt och känna sig frisk. När Arbetet upprepar frågan sträcker hon sig till att ”ett par dagar efter sista symtomen skulle man kunna säga”.

– Men vad man jobbar med spelar stor roll. Om du till exempel sitter ensamt i ett kontorsrum eller har tillgång till egen toalett är risken att du smittar liten.

9. Kan arbetsgivaren tvinga mig att gå hem om han anser att jag kommer tillbaka till jobbet för tidigt?

Att någon skulle gå till jobbet med vinterkräksjuka låter som en väldigt teoretisk situation, säger Sussanne Lundberg, enhetschef vid LO-TCO Rättsskydd.

– Men i princip kan arbetsgivaren säga till vem som helst: ”I dag får du gå hem, fast du får lön som vanligt”. Arbetsgivaren är inte skyldig att ta emot den anställdes tjänster varje dag.

Skulle en anställd som känner sig återställd tvingas stanna hemma mot sin vilja bör alltså arbetsgivaren betala full lön för att vara på den säkra sidan. Gör arbetsgivaren sjukavdrag från lönen kan det bli tvist om lönen, och hur den tvisten slutar går inte att säga på förhand, enligt Sussanne Lundberg.

I en del yrken, framför allt inom vården, är det extra viktigt att de anställda inte sprider smitta. Där förekommer bestämmelser om att anställda som smittats kan stanna hemma utan karensdag.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.