– Jag känner att man tar oss på allvar nu. Man bagatelliserar inte längre sjukdomen utan vill aktivt leta upp alla som haft kontakt med den tbc-smittade mannen, säger Margot Jellinek, skyddsombud vid Svartsjöanstalten där 12 personer har smittats med tbc.
När tbc-smittan upptäcktes i oktober förra året gjordes det en smittspårning i den smittade intagnas närmaste krets. En smittspårning som nu måste utvidgas.
– Jag tror inte smittskyddet riktigt förstod hur en anstalt ser ut, säger Margot Jellinek. Hon forsätter:
– Hos oss lever ju killarna tätt på varandra i en miljö som man knappt kan föreställa sig. Nu får vi gå igenom alla tjänstgöringslistor och all dokumentation som finns för att hitta dem som varit nära den smittade mannen.
Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén presenterade också en handlingsplan som ska användas när man får in ett misstänkt tbc-fall på häkte eller anstalt. Huvudpunkten är att personalen måste bli mer medvetna om att sjukdomen finns och snabbt få in en misstänkt sjuk i ett eget rum och snabbt tillkalla sjukvården.
– Det är en konkret, enkel och lättfattlig plan, säger ombudsman Roal Nilssen.
Vid ett möte som kriminalvårdens medicinska kommitté hade i slutet av förra veckan klargjordes det att sjukvårdens personal är skyldiga att informera anstaltschefen om en intagen är smittad och anstaltschefen är i sin tur skyldig att informera berörd personal.
– Det är bra att kommittén har klargjort vad som gäller i sekretessfrågan men vi måste fortsätta att diskutera möjligheten att testa alla som kommer från länder där tbc finns och som tas in på häkten och anstalter, säger Roal Nilssen, ombudsman på Seko.